- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 7 (1887) /
150

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en läng och smal rulle, fastbunden i upprätt ställning vid buren på
ryggen.

Vi makade åt oss och fingo alla rum under verandan. Nu
började indianerna att leta i sina burar; en af dem plockade fram
ett par lökar, en annan en torkad tisk, en tredje några majsax o. s. v.,
hvilket allt bars in till värdinnan, såsom ersättning för herberget.
Hon tycktes dock icke synnerligen belåten, utan kom snart ut från
köket och ropade med hög röst, att här alls icke vore någon cabildo,
ej heller något värdshus, men att om någon ville stanna öiver natten,
kunde han få det för en i>quartilloi> eller 3 cents. Detta var en pik
äfven åt oss, och jag sände henne äfven mina tre quartillos, det
minsta mynt i landet. Regnet öste ned i strömmar, och vi skattade oss
lyckliga, att verandan ej hade hål i taket, hvilket annars vanligen är
fallet.. Klockan 12 afstannade regnet, och kl. 4 var jag redan på väg.
Man skulle tro, att efter 6 timmars regn vägarna vore fulla af vatten
och ofarbara, men så är aldrig fallet i Guatemala. Tre till fyra timmar
efter det att regnet har upphört, är vägen redan torr. Detta gäller
dock endast om höglandet. På kusten äro vägarna stundom ofarbara
under vintern; vattnet rinner ej af, och gyttjan är alnsdjup.

Jag hade hoppats, att backarna skulle taga slut, åtminstone de
värsta, men min förhoppning gick aldrig i fullbordan. Vi hade
knappast gått några’’ mil (eng.), innan vi hade en ny sådan framfor oss,
som tog oss 4 timmar att tillryggalägga. Naturen hade så småningom
blifvit frodigare, i dälderna hade jag sett några trädartade ormbunkar
med flere fot höga stammar, men tallar och torr mark, jemte här
och der några kaktus- och yuccaarter, talade om allt annat än tropisk
natur. Detta beror naturligen endast på den ringa vattentillgången
och på den torra luften. Då marken nästan alle&tädes består af
vulkanisk aska och pimpsten, som sedermera hårdnat, är det icke heller
att undra på, att växterna ej hafva mycken näring. Denna aska
ligger öfver större delen af Guatemala, flere hundra fot djupt, öfver
50 leguas från vulkanerna. Hvilka vulkaniska utbrott förr egt rum
liär, kan man derför tänka sig.

På toppen af den höga backen växte tät skog, och marken var
klädd af slingerväxter jemte höga buskar af ett slags svarthallon,
hvilka, ehuru ej så goda som dem man allestädes odlar i Förenta
staterna, dock voro ganska välsmakande och söta. En brant väg gick
ned på andra sidan, hvilken vi följde under några minuter, tills
med ens framför oss öppnade sig en storartad utsigt Öfver en lång
och smal dal med träsk och en å i midten, samt omgifven af höga,
egendomligt formade, sockertoppslika berg. Dessa omsväfvades af
tunga, hvita moln, mellan hvilka solen bröt fram och fläckvis lyste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1887/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free