Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utsirade; troligen tillhöra de ett annat tidehvarf. Detta värdefulla
manuskript, kalladt iDresdener-Codex»,1 är skrifvet med olika färger på
ett slags fint papper, användt af indianerna p& Cortes och Columbus’
tid. Tecknen ansågos förr som oåterkalleligen oläsbara, ända tills den
utmärkte forskaren Brasseur de Bourbourg under sin resa i Spanien
fann ett gammalt manuskript af biskopen Diego de Landa (Cosas
de Yucatan por Diego de Landa). I denna sin berättelse om
Yuca-tanB infödingar, skrifven endaat få år efter hallons upptäckt,
säger biskopen, att infödingarna brukade en egendomlig skrift,
förklarade några få af skriftecknen, samt slutade med att gifva ett alfabet
med motsvarande latinska bokstäfver. Det var utom allt tvifvel, att
dessa tecken betydligt liknade de hieroglyfer, som sågos på
monumenten, och man hoppades nu att kunna tyda dem. Flere europeiska
arkeologer började tydningsarbetet, ibland dera främst Brasseur de
Bourbourg, men en efter annan blef sviken i sin förväntan, och man
fann, att efter mycken möda och arbete icke en enda hel
hieroglyf-ruta kunde tolkas, på sin höjd två eller tre tecken i desamma, men
ej heller de med någon fullkomlig visshet.
För någon tid sedan sades det dock, att man i ett af de spanska
biblioteken funnit en katekes, skrifven med dessa tecken, samt att de
af biskop Landa meddelade förklaringarna endast varit ett utdrag
häraf. Huru härmed än må hänga ihop, säkert är, att ännu
ingenting härom är offentliggjordt, men otroligt är det icke, att en nyckel
till Maya-skriften kan blifva funnen, samt sålunda den slöja, som nu
höljer Centralamerikas monument och historia, blifva tyftad.
Men vändom åter till Quirigua och dess stöder! Några få fot
framför eller söder om den företa obelisken ligger ett stort
sandstens-block, ungefär 12 fot långt, 8 fot bredt och 4 fot högt. Dess form
liknar en padda, och troligen tjenade det såsom altare. Den mot norr
eller mot obelisken vända ändan slutar i ett paddhufvud, den bakre
ändan åter i menniskohufvud. Resten af stenen är utsökt väl
skulpterad med de egendomligaste ornamenter, hieroglyfer och figurer, om
hvilkns* betydelse vi ej hafva någon aning. I synnerhet utmärka sig
sex stora fyrkantiga sköldar, belägna i en böjd rad ofvan
paddhufvu-det, för sina smakfulla, makalöst väl utförda reliefer. Längs
sidorna af stenen ses flere oregelbundna sköldar, likaledes prydda med
allegoriska figurer, omöjliga att beskrifva samt äfven svåra att afteckna.
Framfötterna af paddan äro böjda framåt, framstälda i relief samt
försedda livar och en med bland annat ett stort fyrkantigt fält, deladt i
1 Den senaste publikationen angAeude denna handskrift är utgifven af
bibliotekarien i Dresden d:r E. W. Förstemann ( Erläuternngen znr Mat/ahandscJtrift d. k.
iiffentlirhen Bihliothek zu Dresden 1886). Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
