Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna resa planlades först vid Bethel, måste jag ur min kappsäck
framleta någon gåfva och valde dervid mitt lilla resschatull. Denna
ringa present slog emellertid tydligen an på Dinizulu, och med
barnsligt nöje betraktade han alla de föremål, söm schatullet innefattade,
såsom borste, kam, spegel ra. m. Sedan han efter en stund åter
inlagt de olika föremålen hvart och ett på sin rätta plats i schatullet,
hrände han sig gladt till mig, uttryckte sin belåtenhet med gåfvan och
hembar sin tacksamhet derför. Bom jag gerna ville hafva något
minne från kungakranlen, bad jag att få taga med mig en af de
fjädrar, som lågo på golfvet. »En fjäder är en allt för obetydlig sak för
en konung att gifva», svarade Dinizulu. »Jag skall gå ut och se after,
om jag ej kan finna någon värdigare gåfva.» Och derpå kröp han
hastigt ut ur hyddan och återkom efter en stund med en egendomlig,
af gräsarbete förfärdigad tallrik, som han vänligt räckte mig såsom
ett minne.
Vi hafva nu i korthet meddelat några drag ur zulukaffrernas lif
och historia. Låtom oss till sist söka sammanfatta hufvuddragen af
detta folks, liksom i allmänhet båntufolkens, nationalkarakter. Att
gemensamma karaktersdrag möta oss hos alla stammar inom denna
stora folkfamilj visar sig nämligen bland annat deraf, att då man
läser en Livingstones eller en Stanley s teckningar af båntufolken i
. Centralafrika, finner man, att dessa skildringar nästan helt och hållet
passa in på Sydafrikas zulukaifrer.
Det är ju alldeles naturligt, att de förhållanden, hvari menniskor
under århundraden lefva, trycka sin stämpel på deras lynne och
bidraga till att utbilda den egendomliga folkkarakteren. I följd af Zu
lulandets afskilda läge hafva nu kaffrcrna allt intill de senaste de
cennierna varit afskuma från all beröring med främmande folkslag,
och i följd af denna isolerade ställning har deras utveckling blifvit
synnerligen ensidig. Men hafva de sålunda å ena sidan saknat de
betingelser för en allsidig utveckling, hvilka ligga i umgänget och be
röringen med främmande folk och stammar, hafva de å andra sidan
kommit att så mycket mera envist fasthålla vid sina fådemeärfda
seder och bruk, i synnerhet som segrarna öfver grannstammarna hos
zuluerna utbildat en oerhörd nationalstolthet. Den strängaste
konsei-vatism är sålunda en för zuluerna synnerligen kännetecknande egen
skap. Denna konservatism, som länge utgjort ett. mäktigt hinder för
kristendomens och civilisationens framsteg i Zululandet, har dock
genom de senaste årens politiska omstörtningar fått en svår stöt.
Bedan folket dukat under i kampen mot de hvite männen, förlorat sin
nationella sjelfständighet och kommit under engelsmännens regemente,
har en betydelsefull och genomgripande förändring inträdt äfven i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
