- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 7 (1887) /
253

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förnärmad, i synnerhet om han icke känner sig stark nog till att
bjuda den andre spetsen. Och äfven om tjufven anser sig öfverlägsen,
tycker han icke om att hafva en sådan obehaglighet som en duell att
vänta. Vid sådana obetydligare tillfallen brukar förbrytaren gernn
förlika sig med den andre genom att förära honom litet töbak, några
matvaror eller dylikt, hvarpå de strax bli goda vänner igen. Straffet
består annars deri, att tjufven måste kämpa *med den förorättade, med
risk att blifva sårad, ömtåliga som de äro för hvarje obehag, är
detta straff för dem större än man skulle tro, men förbrytaren slipper
vanligen med blotta förskräckelsen; dertill inskränker sig hans straff,,
utom att han måste återlemna tjufgodset, om det är en qvinna.

Saken leder för resten vanligtvis knappast till något annat
resultat, än att en af dem blir öfvervunnen i striden. Är det födoämnen
det gäller, äro dessa vanligen redan uppätna, så att det ej kan bli
tal om att lemna dem tillbaka. Men jag tar för gifvet, att om
tjufven blir underlägsen i striden, måste han återlemna tjufgodset, såvida
han ännu är i besittning deraf. Men då det är en qvinna, som är
orsak till striden, tillhör hon alltid segervinnaren från det ögonblick
striden är af gjord.

Det är ej blott den fysiska styrkan, som är afgörande vid dessa
rättsstrider, utan vederbörandes slägtingar spela också vid dem en stor
roll. Det gifver alltid den kämpande ett moraliskt stöd att hafva
många starka män på sin sida. Han kan lita på, att de, när det
gäller, skola träda emellan till hans förmån och göra ett slut på
striden. Han vet dessutom, att hans motståndare icke har tillräckligt
mod att drifva saken för långt, af fruktan för deras vrede. Den svago
blir starkare och den starke blir ännu starkare, om han har många
och ansedda förbindelser. Det är för öfrigt uppenbart, att det är en
kränkt rättskänsla, som ger sig tillkänna, då den svagare förorättade
erhåller understöd af slägtingarna. Men i allmänhet är det den
fysiska styrkan, som till sist gör slag i saken. Slägtskaps- och
vänskapsförbindelser äro således af stor betydelse i australnegremas juridiska
förhållanden, om än icke så vigtiga som den fysiska styrkan.
Slägtingarna sörja för, att ingen af parterna tager skada i dessa strider;
•lerför händer det också sällan att någon blir sårad.

Efter så mycket stridsbuller skulle man vänta att få se fallna
krigare simmande i sitt blod, men det var endast undantagsvis som
man såg en blodsdroppe. Hade någon fått ett sår, var det åtminstone
högst obetydligt. En man vid namn Mangoran hade blifvit träffad
i Öfverarmen af en bumerang och var derför föremål för sina
kamraters medlidande.

Efter omkring tre qvarts timmes tid var striden förbi, i detsamma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1887/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free