Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sällskapets fftrha.nriliiigfl.r-
Sammankomsten den l(i september 1887. •
Ordförande: professor A. Key.
Ordföranden meddelade, att sällskapet sedan sin senaste sammankomst
genom döden förlorat, bland sina utländska ledamöter, antropologen pro*
fessor A. Ecker i Freiburg, och bland de korresponderande ledamöterna,
kaptenen i italienska flottan G. Bove.
Derefter höll docenten C. Bovallius ett föredrag om nyare
arkeologiska undersökningar i Mexiko och Central-Araerika.
Det förnämsta kulturfolket i dessa trakter var toltekerna, hvilka
antagas hafva frän norr invandrat til^ det nuvarande Mexiko i början af
700-talet. De hafva lemnat efter sig storartade byggnadsminnesmärken
och voro i besittning af en högt utbildad civilisation. Regeringssättet
var monarkiskt; de egde en pä riktiga grunder fotad tideräkning och en
regelbunden hieroglyfskrift; deras religion, från början en soldyrkan, var
polyteistisk och utmärktas af en blid och kärleksfull anda. Af
anledningar, som man ej rätt känner, förföll Toltekriket så småningom och gick
slutligen, omkring år 1100, helt och hållet under. En del affolket
utvandrade då mot söder, och såsom herskande i Mexiko se vi sedan en
annan stam, aztekerna, ett kraftigt, men mera obildadt krigarefolk, hvars
grymma menniskooffer skildras af de spanska inkräktarna, hvilka under
sin anförare Cortez gjorde slut på deras välde.
Lemningama af toltekernas civilisation i sjelfva Mexiko, ehuru äfven
de storartade och talrika, öfverträffas dock vida af de byggnadsruiner,
som sedan gammalt äro kända frän Yucatan och Guatemala, de nutida
närmast söder derom belägna republikerna. Man har mycket tvistat om
dessa fornlemningars ålder och ursprung; somliga hafva i dem velat finna
spår af ett egyptiskt inflytande, andra åter af ett judiskt.
De senaste bidragen till denna frågas lösning hafva blifvit lemnade
af eri fransk forskare, Désiré Charnay. Från Tula, toltekernas hufvudort.
på den mexikanska högslätten, har han följt detta folks väg på dess
vandring mot söder och på en mängd orter lyckats uppvisa för detsamma
karakteristiska bygnader (tempel och lekplatser). Han har utsträckt sina
undersökningar ända till de beryktade tempelstäderna Palenque, Aké,
Uxmal m. fl. och äfven här påvisat ett obestridligt toltekiskt inflytande.
Såsom resultat af Charnays forskningar framgår, att de storartade ruiner,
*om döljas i Yucatans urskogar, med deras rika skulpturer och ännu
olösta bildskrift, haft till upphofsmän de frän Mexiko utvandrade
toltekerna, äfven8om att dessa minnesmärkens ålder är långt mindre, än man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
