Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förut antagit; de kunna nämligen ej anses hafva varit mer än högst ett
par hundra år gamla vid den spanska invasionen, ehuru större delen af
dem redan då voro öfvergifna, delvis fallna i ruiner.
Bibliotekarien E. W. Dahlgren förevisade derpå Olai Magni
storartade karta öfver Norden, tryckt i Venedig 1539 och ansedd helt och
hället förlorad, till dess det förlidet år lyckades prof. O. Brenner i Mun
chen att i der varande bibliotek finna ett exemplar af densamma. Genom
öfverbibliotekarien Klemmings försorg har nu facsimile i full storlek
blif-vit taget af kartan och ett exemplar deraf blifvit öfverlemnadt åt
sällskapet såsom gåfva. För att gifva ett begrepp om betydelsen af Olai
Magni verk förevisades en fullständig serie af hittills kända kartor öfver
Skandinavien före hans tid, bland hvilka särskildt omtalades den, soni
detta år blifvit funnen i Warschau af frih. Nordenskiöld. Betydelsen af
denna sistnämnda karta ligger väsentligen deri, att den utgör ett
mellanled mellan den från dansken Claudius Clavus härstammande kartan af
1427 (nu i Nancy) och den första tryckta kartan öfver Skandinavien
(Ulm 1482) och att med stöd af densamma upphofvet kan påvisas till
den underliga form, hvarmetf den skandinaviska halfön uppträder på
14-och 1500-talens flesta kartverk.
Slutligen framhölls det förhållande, i hvilket den nyupptäckta kartan
af 1539 står till de båda unde% Olai Magni namn kända kartorna af
1554 och 1567, och ådagalades, att. de väsentliga fel, som vidlåda den
senare af dessa, icke kunna tillräknas dess svenske författare, utan äro
tillagda af senare bearbetare med stöd af andni, vida mera ofullkomnade
kartverk.
Sammankomsten den 21 oktober 1887.
Ordförande: professor A. Key.
Dr O. Montelim meddelade några nyare bidrag till den
nordiska fornforskningens historia.
Tal. omnämnde den häftiga opposition, som i Tyskland gjort sig
gällande mot det af Skandinaviens fomforskare allmänt antagna
treperiods-sy s tem et (sten-, brons- och jemåldern), samt att i denna opposition på
sista tiden inträffat en märklig omkastning. Sedan de tyska fornforskama
ej längre ansett sig kunna bestrida det. nämnda systemets giltighet —
det var egentligen tillvaron af en bronsålder, som af dem förut förnekades,
— hafva de nu framstält det påståendet, att hela systemet vore af tyskt
ursprung. Med anledning häraf påvisade tal., att redan professor Kilian
Stobæus i Lund år 1738 insåg, att det funnits en tid, då menniskan icke
egt andra redskap och vapen än af sten, och att man med hjelp af det,
som berättades om vilda folkslags bruk af stenredskap, kunde ådagalägga,
huru de i svensk jord funna en gång användts. Vi se häraf, både att
Stobæus icke var främmande för den komparativa undersökningsmetod’
hvilken hundra år senare blef af så stor betydelse för den moderna
fom-forskningen, och att man redan för 150 är sedan böljade få klar för sig
tillvaron af en stenålder äfven i Europa. Hvad åter bronsåldern beträffar,
så har minnet af densamma aldrig helt och hållet försvunnit, hvarför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
