Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
engelsmannen Lupton-Bej, och d& de upproriske snart fingo understöd
af mahdisterna var återvägen till Europa spärrad. För Junker återstod
då ej annat än att gä österut, och efter 55 dagars marsch anlände han
också i jan. 1884 välbehållen till Emin i Lado.
Det var strax derefter, eller i febr. 1884, som Gordon anlände till
Chartum på sin verldsbekanta beskickning, hvilken afslutades genom
hans död och Chartums fall den 24 jan. 1885. . Under lång tid härefter
hörde man i Europa alls intet om de i Sudan instängda europeernas öde;
man vågade knappast hoppas att de voro vid lif, då slutligen rykten
om dem började framtränga öfver Uganda till Zanzibar. — Efter det
Junker förenats med Emin i Lado, dröjde det ej länge innan mahdisterna
läto höra af sig. Mahdins uppmaningar till Emin att underkasta sig
gjorde emellertid ingen verkan, och märkligt nog fullföljde hans
under-befalhafvare icke sin marsch mot Lado, hvilket han i jan. 1885 var helt
nära, utan återvände iioit ut, och sedan dess har Eqvatorialprovinsen
icke varit oroad af de upproriska. Emin flyttade emellertid sitt residens
från Lado till Wadelai, högre upp vid Nilen. Härifrån bröt Junker
upp den 2 jan. 1886 och anlände öfver Albert Njansa till Unjoro, der
han lyckades sätta sig i beröring med den engelske missionären Mackay,
sedan flere år qvarhällen i ett slags fångenskap hos Mtesas grymme
och misstänksamme efterträdare Muanda. Här fick han icke blott sedan
t vå år samlade bref, utan äfveii underrättelse om de till lians och Emins
undsättning afsända expeditionerna, nämligen prof. Lenz’ uppför Kongo
och dr Fischers genom Masailandet, hvilka båda dock misslyckades.
•Sedan Junker från Uganda lyckats sända Emin en större försträckning
bestående i tyger, inköpta af arabiska handelsmän, begaf han sig öfver
Victoria Njansa till Tabora och derifrån slutligen i följe med den från
Stanley Falls återvändande Tipu Tip till Zanzibar, dit ankomsten skedde
den 23 sept. 1886.
Frän Emin, som till sitt förfogande har t venne ångare och en trogen
skara af 2,000 negersoldater, hafva sedan dess flere bref kommit till
Europa, af hvilka det framgår att han, i trots af sitt trångmål, icke
upphört med sina rundresor och sina vetenskapliga forskningar. I det
sista af dessa bref säger han, med anledning af den mottagna
undeiTät-telsen om Stanleys undsättningsexpedition, att han icke ville, om denna
expedition nådde honom, lemna sin post; han fordrade blott, att man
skulle bereda honom en trygg kommunikationsled med kusten; sin
provins och sitt folk ämnade han ej öfvergifva.
Sammankomsten den 2o november 1887.
Ordförande: professor A. Key.
.Sammankomsten öppnades med tillkännagifvandet, att sällskapet
genom döden förlorat sin utländske ledamot, senatorn grefve G. Gozzadini
i Bologna.
Docenten frih. H.’ H. ron Sclnvrnn meddelade några
betraktelser öfver centralafrikanska förhållanden, med anledning af en
aderton månaders resa till Kongo.
Föredraganden uppdrog först en kort skiss öfver sin rese-route: med
ångbåt hade han gått uppför floden ända till »Stanley Falls (1,500 km.),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
