Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(1883) fiskades omkring 2 mill. laxar i nedersta deler* af Hoden; 1886
voro der 3,000 man med 1,500 båtar sysselsatta med laxfångst.
Hafsfaunan vid Amerikas vestkust år helt naturligt vidt skild
från ostkustens. Men åfven på djurlifvet i haf vet började nu
menni-skans inflytande göra sig gällande, icke allenast på det sätt att
djurarter utrotades, utan nya infördes också i haf, der de förut ej funnits.
Såsom ett synnerligen lyckaclt exempel härpå anfördes, hurusom den i
östra Amerika högt skattade stora, sillartade fisken skad, hvilken liksom
laxen går upp för att leka i floderna, och af hvilken spädt yngel första
gången för 16 år sedan blifvit öfverfördt till San Fransisco, nu
der-städes vore en af de billigare fisksorterna och af sig sjelf spridt sig
upp till Puget Sound. Föredraganden hade just medföljt en trausport
af omkring 1 mill. shadvngel frän Susquehanna till Columbiafloden.
Ostamerikanska ostron hade i stora massor öfvertorts till San
Fransisco-viken, der de dock endast i ringa mängd fortplantade sig. Med de
utplanterade ostronen följde en mängd andra lägre hafsdjur.
Bland laxfiskarena uppe vid Columbiafloden äro skandinaverna
mycket starkt representerade; de sades 1886 utgöra hälften. Talrikast äro
svenskarna. Många af dera, som voro med redan för en 5 a 10 år sedan,
hafva sedan öfvergifvit fisket och med sina förtjenster slagit sig ned
som jordbrukare. Såsom sådana äro våra landsmän också väl ansedda
och välkomna ut till Nordvestem. I faktorierna, der laxen inlägges i
de bekanta hermetiskt slutna burkarna, arbeta en mängd kineser.
Åtskilliga drag ur kinesemas lif i den amerikanska vestera berördes; bland
annat påpekades, huru de asiatiska hårpiskbäraraa och Afrikas svarta
barn ömsesidigt. förakta hvarandra; huru ytterst .sällsynta, oin ens
någonsin förekommande, giftermål mellan gula och svarta äro, äfven der
negrerna talrikare än i Californien och Oregon lefva i kinesernas närhet.
Docenten (’. Bo vallins höll derefter ett föredrag om det nyaste
förslaget till en Nicaragua-kanal.
Föredraganden redogjorde för hufvudpunkterna af ingeniör Menocals
förslag (af år 1885) för en interoceanisk kanal genom Nicaragua och
detta förslags fördelar framför 1873 års projekt.
Enligt det nya förslaget skulle kommunikationsledens hela längd
blifva omkring 280 kilometer, deraf skulle 27 km. belöpa sig på den
vestliga sektionen’ från Brito vid Stilla hafvet till mynningen af Lojas*
floden vid Nicaraguasjön; nivåskillnaden mellan hafvet och sjön, 36 å
37 meter, skulle öfvervinnas med 4 slussar, af hvilka den första skulle
hafva 11 m. lyfthöjd. Midtelsektionen, eller Nicaraguasjön, behöfver endast
vid de begge ändpunkterna någon uppmuddring. I den östra sektionen
skulle San Juanfloden kunna begagnas för omkring 100 km. derigenom
att nedanför Rio San Carlos’ inlopp anbragtes en jättelik dam, höjande
flodens nivå ända till samma höjd som sjöns; derifrån skulle för
ytterligare 19 km. flodnavigation beredas genom begagnande af Rio San
Francisco, en biflod till San Juan; sista delen af vägen skulle utgöras
af en dels sprängd dels byggd kanal af omkring 38 kms längd,
sänkande sig ned till Atlanten med endast tre slussar, men dessa skulle
blifva monsterslussar, ty den första af dem skulle hafva en lyfthöjd af
17—18 meter. Kostnaderna skulle efter det detaljerade förslaget uppgå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
