Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
korresponderande ledamot tjenstemannen i japanska undervisningsmini*
Neriet Y. Ymaizoumi.
Kallelse att i sällskapet inträda såsom inländska ledamöter har under
året antagits af 33 personer.
Sällskapet består för närvarande af 6 hedersledamöter, 49 utländska
ledamöter, 38 korresponderande ledamöter och 766 inländska ledamöter.
Såsom gåfva har sällskapet under året fått mottaga, dels én större
9amling fotografier från skilda länder öfverlemnad af herr N. J. Zachris*
son, dels åtskilliga böcker och skrifter, hvarför särskild redogörelse
kommer att meddelas i tidskriften.
Angående sällskapets ekonomiska ställning får styrelsen såsom
vanligt hänvisa till den berättelse, som revisorerna vid
februarisammankomsten nästkommande år skola afgifva.
Stockholm den 16 dec. 1887.
Axel Key.
E. W. Dahlgren.
Berättelse afgifven till Svenska Sällskapet för Antropologi
och Qeografi öfrer en resa till Lappland 1887
af Fredr. Svenonius.
Enligt § 6 i stadgarna för Yegafonden får jag härmed i all korthet
afgifva följande berättelse.
Ändamålet med den lappska resa, som jag sistlidne sommar med
nnderstöd af sällskapets Vega-stipendium hade nöjet att utföra var —
jemte allmänna och geologiska forskningar — fortsättandet af mina
studier öfver Sveriges jöklar, särskildt den vigtiga Sarjektraktens. Jag
lemnadé Stockholm i början af juli och tog resan öfver Luleå, Jokkmokk
nch K vik k jokk till Sarjek; nedresan skedde genom Arjepluog, Sorsele,
Stensele, Vilhelmina och Asele lappmarkssocknar; till hufvudstaden
återkom jag i slutet af september.
I Sarjektrakten uppehöll jag mig omkring 14 dagar. Af andra
jökel-Urande fjäll besöktes endast Eppar- och Periktjåkko. Tyvärr voro äfven
i sommar förhållandena ingalunda gynsamma för jökelundersökningar,
åtminstone i den omfattande skala, som jag tillämnat. De mer än
vanligt ymniga snömassor, som hopats i högfjällen under sistlidne vinter,
voro nämligen så till vida till stort hinder, som de flesta jöklarna nu
voro höljda af ända till ett par meter djup snö. Det var derför ganskn
*vårt att utfinna jöklar lämpliga för undersökning.
Från det långsträckta Sarjekpartiets rygg nedskjuta ät ömse sidor
talrika större och mindre jöklar. De på östra sidan nedglidande intaga
Ym*T 1887. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
