Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den största arealen. Dessa kunna indelas i tvä grupjjer, en nordlig,
bestående af tre väldiga jöklar, för livilka jag efter vår fräjdade förste
isforskare G. Wahlenberg skulle vilja föreslå benämningen WaJUenberg*
jöklar, och en sydlig, som jag under mina arbeten plägat kalla Buchts
jöklar efter den nitiske kartograf, som först bestigit och kartlagt detta
och åtskilliga andra norrbottniska högfjäll. Efter ett par dagars rekogno
sering fann jag,- att »Buchts 2:a jökel* var den, som under dåvarande
förhållanden bäst egnade sig för detaljstudier såväl angående
rörelseförhållandena som jökelisens fysik. Rörande moräner o. d. kunde
naturligtvis äfven andra jöklar undersökas. Sjelfva teodolit-observatoriet, från
hvilket jag oafbrutet, dag och natt, kunde göra iakttagelser öfver
rörelsen, hade jag placerat på den väldiga sidomoränen; alla försigtighets
mått voro vidtagna till förekommande af observationsfel (sålunda t. ex.
användes icke stativ, utan instrumentet var fastgipsadt direkt vid ett
orörligt klippblock).
Då emellertid npn tid f. n. ej tillåter mig att bearbeta det under
resan hopbragta vetenskapliga materialet, och då* jag hoppas att snart
kunna utarbeta en större afhandling rörande véra jöklar, torde det tillå
tas mig att nu endast antydningsvis omnämna några resultat:
1) Isrörelsen nära nedre ändan af »Buchts jökel N:r 2* öfverstiger
icke 2 cm. i dygnet och är något olika på olika tider;
2) De optiska undersökningarna såväl som den termiska (genom
smältfigurer) gåfvo visserligen ej fullt säkra resultat, men syntes dock
antyda, att den åsigt. icke saknar grund, enligt hvilken jökelkornen små
ningom intaga ett allt mera (kristallografiskO orienteradt läge, ju mor
man aflägsnar sig från firnområdet;
3) Den vanliga förklaringen öfver ytmoränernas natur är i våra
glaciär-trakter ej tillräcklig; de framträda nämligen så småningom ur
jökelns ismassa, der materialet varit inneslutet mellan islagren.
4) Inuti isen finnes t. o. ra. skikladt moränmaterial; i fruset tillstånd
kan detta undergå hvarjehanda omböjningar mellan islagren.
5) En nyss påbörjad, ytterst omsorgsfull kemisk undersökning å
vattnet från en isbäck (på jökeln) ger vid handen, att isen innehåller,
visserligen obetydliga, men säkra spår af klorider, som möjligen härröra
från Atlanten. I öfrigt äro vatten- och slamprofven ej ännu undersökta.
I min plan ingick äfven kartlägyniny efter den fotogrammetriska
metoden. Resultaten af dessa försök hafva dock icke motsvarat mina
förhoppningar. Svårigheterna att erhålla lämplig bas och att få signalerna
synliga på fotografien visa sig i praktiken större än man på förhand
kunnat beräkna.
Deremot har jag, såväl för jökelstudiema som för andra forskningar,
under min resa haft en synnerligt, stor nytta af en vanlig, god
fotografikamera. 1. I enlighet med mitt åtagande vid stipendiets mottagande skall
jag till sällskapet öfverlemna ett större antal af under resan tagna
fotografier.
Stockholm i december 1887.
I Fredr. Srenonius.
1 Tillhörig Svenska Turistföreningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
