Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De flesta föreställa sig nämligen, att äfven denna metall varit känd i
Nildalen mycket tidigt, redan under det 4:de årtusendet före Kristus. 1
Skäl, för hvilka jag dels på annat ställe redogjort, * 1 2 och hvilka
dels här nedan skola ytterligare utvecklas, synas mig dock med ganska
hög grad af sannolikhet ådagalägga, att jernet först under det andra
förkristna årtusendet — och snarare under den senare än under den
förra hälften deraf — blef af den betydelse i Egypten, att man kan
tala om någon jernålder der. Största delen af den tid, som den
egyptiska kulturen omfattar, måste således betraktas som bronsålder.
Säkerligen förefaller detta resultat de flesta oväntadt, om icke
orimligt, enär Egyptens kultur ju redan under nämnda tid var så hög,
att man ej gerna vill tänka sig den sådan, om ej jernet redan varit
kändt. Men vi böra härvid ej förgäta, att också aztekerna i Mexiko
med sin högt utvecklade kultur ännu vid europeernas första ankomst
lefde i ren bronsålder.
Det vigtigaste, och nästan det enda egentliga skäl, som anförts
för jernets höga ålder i Egypten, är att redan årtusenden före Kristus
väldiga byggnader der uppfördes af huggen sten, hvilken är så hård,
att den anses hafva kunnat bearbetas endast med verktyg af jern, eller
rättare stål. I en afhandling, som särskildt är egnad åt utredandet
af den svåra frågan om det sätt, hvarpå de särskilda metallerna
betecknas i de egyptiska inskrifterna, säger också Lepsius:3 »Då granit
så ofta bearbetas i stora massor redan under den fjerde Manethonska
dynastien», — slutet af det 4:de årtusendet före Kristus — »kan det
väl ej vara tvifvelaktigt, att man sedan den tiden och än tidigare
kände jernet och dess härdande».
Detta skäl är dock ingalunda afgörande. Man har nämligen
funnit, att spår af jernmejselns användande endast undantagsvis kunna
upptäckas, och ej förr än på minnesmärkena från Nya riket, således
fråti en tid, då jernet, såsom man af andra omständigheter vet, redan
var kändt. Dessutom har det af en fackmans undersökningar visat
sig, att man ej ens behöfver metallverktyg för att bearbeta en sten
så hård som den, hvaraf de egyptiska byggnaderna äro uppförda.
t
1 Arceliu, auf. arb., sid 376; Worsaae, Fra - og bronzealderen i den gamle
og den nye verden, i Arböger for nordisk oldkyndighed 1879, sid. 333.
2 Montelius, Om tidsbestämning inom bronsåldern, i 30:de delen af K. Vitterhets
Historie och Antiqvitets Akademiens Handlingar, sid. 96 — 101.
3 Lepsius, Die Metalle in den cegyptischen Inschriften i Abhandlungen der philos,
hist Klasse der K. Akademis d. Wissenschaften zu Berlin 1871, sid. 112.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
