Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På monument från Gamla rikets tid se vi stundom sten bearbetas
med mejslar, hvilkas gula eller rödbruna farg visar, att de varit af
brons. 1 För ej särdeles länge sedan hittade också Wilkinson vid
Thebe, midt ibland en mängd affall efter stenhuggning, en stor
bronsmejsel, som tydligen blifvit för årtusenden sedan tillfälligtvis qvarlemnad
der af arbetarna. Denna mejsel, som är 91/« engelska tum lång, visar på
Bin öfre ända mycket tydliga märken af hammarslag, men eggen är
så oskadad, som om den vore ny, ehuru den snart skulle förderfvas,
om en vid sådana verktyg ovan arbetare försökte att med den hugga
•
i samma sten, mot hvilken den en gång an vänd ts. 1 2 Att egypterna
kunde med sina bronsverktyg åstadkomma hvad de gjort, beror nog
icke derpå, att de — såsom man trott — ,varit i besittning af någon
för länge sedan förlorad hemlighet att härda bronsen, utan endast derpå
att de egt en genopi långvarig öfning förvärfvad skicklighet att begagna
sina verktyg, en skicklighet, som vi icke mera ega, emedan vi äro
vana vid andra verktyg.
Frågan om det sätt, hvarpå stenarna i de egyptiska
monumenten äro huggna, har en omisskänlig likhet med den om de
förhistoriska stenverktygen och de i dem borrade hålen. Det fans ju också
en tid, då man trodde, att ej heller dessa kunde åstadkommas utan
stålverktyg, till dess man genom försök öfvertygade sig derom, att de
kunde både formas och borras med helt enkla verktyg af sten, trä
och dylika ämnen, om man blott gaf sig tid och hade tillräckligt
tålamod. 3
Att storartade, med reliefer rikt prydda byggnader utförda i hård
sten kunna uppföras utan jern, derom vittna för öfrigt Mexiko och
Central-Amerika, hvilka äro rika på sådana minnesmärken från tiden
före Columbus, ehuru jernet först genom europeerna blef infördt der.
Det skäl för jernålderns tidiga början i Egypten, som man trott
sig ega i omöjligheten att utan stål åstadkomma sådana arbeten som
de storartade monumenten från Gamla rikets tid, kan således ej i och
för sig anses vara bevisande.
Ännu mindre afgörande är ett annat skäl, som äfven åberopats
för egypternes bekantskap med jern redan under mycket aflägsna tider.
Lepsius säger nämligen i nyss anförda arbete:4 »Att jernet redan tidigt
var kändt af egypterna och i allmänhet i bruk hos dem, kan icke
1 Rosellim, Monumenti dell’ Egitto e della civili, pl. 48.
En af mejslarna är ej blåaktig, såsom man uppgifvit (Rhiud, Thebcs, its tombs and
their tenants, sid. 222), utan rödbrun.
3 Wilkinson, anf. arb., 8, sid. 249, 262 och 253.
a Moutelius, Sveriges forntid, text, sid. 40 och 69.
4 Lepsius, anf. arb., sid. 106.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
