Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bronsyxa från Egypten med genombrutet blad, hvarpå en ryttare ses
(fig. 16).1
Hålcelter lika de i Norden vanliga äro ej kända från Egypten,
men man har der funnit några celter, som upptill äro försedda med
omböjda flikar (»skaftlappar») och som i formen närma sig till
h&l-celtema. Skaftlapparna, hvilka varit - böjda omkring skaftet, finnas
endast på ena sidan; detta var således icke klufvet. Fig. 17 visar en
sådan celt. Denna är visserligen af jern, 2 men bronscelter af samma
form äro ock hittade i Egypten. 3
Äfven andra celter af jera äro funna i detta land (fig. 18 och
19). 4 Deras form och det sätt, hvarpå de skaftats, likna bronsceltemas.
I egyptiska grafvor har man funnit många tveeggade bronsdolkar.
En sådan dolk, med hela fastet af trä, ses fig. 20. 5 På andra är fastet
delvis af brons, i det att antingen dess nedre .del är af denna metall
och bildar en holk, i hvilken den troligen af annat ämne gjorda kaflen
varit fäst (fig. 21); 6 eller ock har fästet utgjorts af en bred tånge af brons,
på båda sidor belagd med trä, horn, ben eller elfenben. De fig. 22,
och 24—26 afbildade dolkamas fasten, hvilka äro af detta slag, hafva
en rundt om uppstående kant af brons; en sådan kant ses ock på
större delen af fästet fig. 23, men den öfversta knappen är helt och
hållet af ben, eller snarare af elfenben, fäst med en nit, sorn går
parallelt med klingan. 7
1 Detta är s& mycket mera anmärkningsvärdt som egypter till häst aldrig äro
afbildade pA monumenten, och ridt mycket sällan omtalas i den egyptiska literaturen.
Erman, Ægypten, sid. 648 och 652.
* Den förvaras jemte ett par dylika i Louvren.
3 En sAdan bronscelt, hvars skaftlappar ej gA sA mycket öfver hvarandra som
A fig. 17, förvaras i Leiden’s museum. Leemans, Monuments egyptiens du Muaie de
Leide, pl. 80 fig. 5; Chabas, Etudes stir Vnnti historique, sid. 76.
* Originalen till bAde fig. 18 och 19 tillhöra Louvrens samlingar.
6 Originalet till fig. 20 förvaras i British museum. En dylik bronsdolk tillhör
museet i Torino, men det simpla träfastet, hvilkét för öfrigt har samma form som
det A fig. 20, har icke oval genomskärning sAsom detta, utan är fyrkantigt.
3 Originalet till fig. 21 forvaras i Bulaq’s museum. Det är möjligt, att fästet,
dA det var fullständigt, hade ungefär samma form som det A fig. 27.
1 Originalen till fig. 22, 28 och 24 förvaras i Louvren; till fig. 25 i Torino’s
museum;, till fig. 26 i British museum. Fig. 22 och 23 äro här Atergifna efter
Lin-denschmit’s Alterthtimer unserer hetdnischen Yorzeit, 2: XI pl. 3 fig. 1 och 2; fig. 26
efter Kemble’s Horte ferales, pl. VII fig. 2. — öfre delen af de i Sudan uu brukliga
dolkfastena, hafva en omisskänlig likhet med öfre delen af sAdana forn-egyptiska dolk*
fästen som fig. 26. — En vacker bronsdolk, mycket lik fig. 26, forvaras i Darmstadt’s
museum; A fästets träbeläggning läses en inskrift i upphöjda hieroglyfer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
