Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eneggad klinga, h varpå i kilskrift luses assy riska konungars namn
från det 14:de århundradet.1
Likheten med de nu omtalade egyptiska vapnen är s& stor, 2 att
uågot historiskt samband med dem säkerligen funnits. Redan före
Ramses Ils tid hade Egypten trädt i liflig förbindelse med vestra
Asien. Äfven fastena på sådana tveeggade egyptiska bronsdolkar* som
fig. 22 — och ännu mera på dol kar, som ses på statyer från Gamla
Fig. 38. Eneggndt vapen; yttre delen blåm&lad, den inre röd.
rikets tid, 3 — likna mycket dem på assyyiska dolkar, hvilka vi känna
! dels i original, 4 dels genom afbildningar på basrelieferna. 5
1 Transactum» of the Society of .BiblicalArcheology, 4 sid. 347; H. Hildebraud
i Vitterhet»- Akademiens månadsblad 1876, sid. 272.
1 På det assyriska vapnet ses ett par liggande djur, hvilka mycket påminna oiu
det på fig. 36. Är detta en tillfällighet? /
3 Perrot et Chipiez, anf. arb., I fig. 426 och 436.
4 En dolk af brons, funnen vid Nimrud, är afbildad i Kemble’s Horæ fer ales, pl.
VII fig. 1; jfr Montelius, Compte-rendu du de Stockholm , sid. 917, fig. 65.
r’ Rawlinson, The five great Monarchie» of the ancient Eastern World, I sid. 460
| (figurerna äro upp- och ned-vunda) och 461. I Assyrieu bar man vanligen två dolkar,
i Egypten endast en.
lmer 1888. • O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>