- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 8 (1888) /
34

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I sammanhang med de nu omtalade egyptiska vapnen bör
jag-omtala det ej sällan afbildade, som är återgifvet under fig. 38.
Originalet till denna figur ses i handen på konung Ramses III i den redan
(sid. 32) omtalade scenen på väggen af templet i Ibsambul.1 Bladets
främre och yttre del, således äfven eggen, är målad blå, men dess
bakre och inre del röd.

Huruvida egypterna under den tid, hvilken här är i fråga,
begagnade något vapen, som skulle kunna kallas svärd, är väl en ännu
obesvarad fråga. Svärdet är ursprungligen intet annat än en förlängd
dolk. Derför kan det stundom, såsom vid betraktande af fig. 32, vara
svårt att afgöra, om man skall benämna ett vapen »lång dolk» eller
»kort svärd». Men något vapen, som kunde hafva obestridda anspråk
på att kallas svärd, torde icke vara afbildadt på de egyptiska
monumenten, åtminstone icke från tiden före det Nya riket. Ej heller synes
man känna något säkert fynd af ett egyptiskt bronssvärd.

I Mr Johns Evans’ präktiga fomsakssamling på Nash Mills förvaras
visserligen ett bronssvärd, som hittades vid Kantara under byggandet
af Suezkanalen, men, då det således är funnet nära gränsen, är det
väl ovisst, om det måste anses vara egyptiskt, åtminstone så länge det
är det enda i sitt slag. Klingan, omkring (17 inches) 43 cm. lång,
slutar upptill i en smal tånge, som öfverst är hakformigt omböjd; rid
klingans bas finnas två nithål. 1 2

Berlins museum eger äfven ett bronssvärd, hvilket uppgifves vara
funnet i nedfe Egypten.3 Men denna uppgift är osäker, och så mycket
mindre trovärdig, som klingan alldeles icke påminner om de egyptiska
dolkarna8, men deremot mycket liknar europeiska bronssvärd.

Jemte dolkar och dylika vapen begagnade egypterna, liksom andra
folk, spjut. På de egyptiska monumenten ses också dessa vapen,
stundom försedda med ovanligt korta skaft. 4 Spjutspetsar af brons finnas,
ehuru ej i stort antal, i samlingarna af egyptiska fornsaker. En sådan
är aftecknad fig. 39; den långa holken är bildad genom hopvikning, så

1 Champollion, Monum. égypt., I pl. XI. Jfr Chabas, Etudes sur Vantiquité

historique, sid. 89.

3 Evans, The ancient Bronze implenients of Great Britain, sid. 298.

n Bastian u. Voss, Die Bronzeschtcerter des k. Museums zu Berlin, p!. XVI fig. 32.

4 Perrot et Chipiez, anf. arb., I fig. 173. Jfr Wilkinson, Manners and

I sid. 291. Spetsarna äro ofta målade röda och hafva således varit af brons. Lep*
sias, Die Metalle, pl. II fig. 4 och 12.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1888/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free