- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 8 (1888) /
74

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

landet under samma polhöjd, böra dessa punkter å hafvet ligga
närmare jordens medelpunkt.

Den andra hypotesen, som är uppstäld af astronomen Faye och
delas af flere utmärkta geodeter, bestrider, att jordens yta skulle besitta
sä stora afvikelser frän den regelbundna formen. Den antager
nämligen, att den fasta jordskorpans upphöjningar och fördjupningar bero
pä den olika sammandragning, som egt rum under öfvergängen frän
det flytande eller halfflytande tillståndet till det fasta. Massans täthet
under bergen och de högre platäerna borde till följd deraf vara mindre
än under hafven, der sammandragningen egt rum, samt tätheten af
bäde de flytande och fasta delarna för öfrigt pä sädant sätt fördelad,
att hvarhelst man tänker sig en vertikalkolonn af bestämd
genomskär-ningsyta utskuren ur jordskorpan, skulle den öfverallt besitta lika tyngd.
Genom ett sädant antagande ville man söka förklara orsaken, hvarför
afvikelsema från jordens regelbundna form äro jemförelsevis mycket
obetydligare, än hvad man pä grund af storleken hos de synliga eller
kända delarna af jordskorpan hade rätt att vänta.

Det torde ännu ej med säkerhet kunna afgöras, hvilketdera af
dessa båda antaganden har största sannolikhet för sig, och först genom
ytterligare iakttagelser kan man hoppas en lösning af frågan.

Den andra frågan, som skulle behandlas, är dep, huruvida några
förändringar af verldshafvens yta ega rum och af hvad beskaffenhet
desamma i sådant fall äro.

Orsakerna till sådana förändringar äro af flere slag.

En grupp af dylika orsaker är den, hvars verkningar äro af periodisk
och tillfällig natur, d. v. s. efter vissa korta, regelbundna eller
oregelbundna tidsförlopp återkommande. Sådana orsaker äro:

1. Inverkan af andra himmelskroppar, särskildt månen och solen,
hvaraf spår äfven i Östersjön ger sig till känna.

2. Inverkan af vindar och hafsströmmar.

3. Lufttryck8förändringar, vattnets olika specifika vigt,
afdunst-ning samt nederbörd på hafvets olika områden m. m.

Dessa fenomen, som betinga mera vexlande och öfvergäende
förhållanden, är det nu emellertid icke meningen att afhandla, då de
äro mera främmande för det problem, som är i fråga, och deruti endast
spela en öfvergfiende rol.

Men för Östersjöns medelvattenständ torde de sekulära eller under
längre tidsperioder likformigt fortgående förändringarna af verldshafvens
yta vara af större vigt, särskildt med afseende derpå, huruvida man bör
i denna fråga tala om en vattenminskning eller en landets höjning.
Så vidt det är bekant, har man ännu ej kunnat konstatera några
gemensamma sekulära höjdförändringar af verldshafvens yta i sin helhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1888/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free