Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dam&l väcktes år 1877 af föreståndaren för statens meteorologiska
central-anstalt inom Kongl. Vet.-Akademien förslag, att i närmaste granskap
till de stationer, vid hvilka vattenhöjdsiakttagelser verkställas, skulle
p& fasta landet markeras punkter, hvilka sins emellan borde förbindas*
genom ett noggrant nivellement, och hvilkas höjd i förhållande till
vattenhöjdstationernas nollpunkter skulle med noggranhet bestämmas.
Höjdbestämningar mellan markerade fixpunkter på fastlandet och de
tre vattenhöjdstationerna Djursten, Vinga och Hollö hafva ock på Kongl.
Vet-Akademiens försorg blifvit verkstälda år 1878, men torde dock
endast vara att betrakta som försök. Då nu dessutom, såsom bekant,
afvägningar för landets kartverk blifvit under de senare decennierna
utförda i södra och mellersta Sverige af det topografiska kartverket
samt af Sveriges geologiska undersökning, syntes det, som om ett
material och en anordning borde finnas för handen, som med något
fullständigande vore tillräckligt att i ■ snaraste framtiden möjliggöra
besvarandet af det ifrågavarande vetenskapliga spörsmålet. Så var
dock icke förhållandet.
År 1875 offentliggjordes af i>die Landesaufnahme» i Preussen en
jemförelse af medel vattenstånden vid 13 st. peglar, belägna vid tyska
Östersjökusten och sammanbundna genom en precisionsafvägning. De
beräknade medelvattenstånden stödde sig vid de flesta stationerna på
en serie iakttagelser, anstälda under 27 års förlopp, och syntes angifva
en lutning af hafvets yta från öster till vester, från kusten af Ost-Preussen
till den schleswigska kusten, uppgående till omkring V2 meter.
Orsaken till detta fenomen förklarades bero på förherskande vestliga
vindar i denna trakt af Östersjön, hvilka uppressade vattnet mot
ost-preussiska vallen.
Detta gaf emellertid anledning till en kritisk och förnyad
behandling af dessa vattenhöjdsobservationer, hvilken utgick från den af
general Baeyer inrättade geodetiska byrån i Berlin. Doktor Seibt,
assistent vid densamma, har nämligen uti en serdeles fullständigt
utarbetad afhandling öfver vattenhöjdsiakttagelserna vid Swinemtinde
sökt lägga i dagen, att en sådan lutning hos Östersjöns yta i sjelfva
verket alldeles icke är ett afgjordt faktum, såsom man velat antaga.
Så mycket torde med säkerhet af denna undersökning framgå, att, om
en lutning af vattenytan verkligen^ existerar, så är densamma mycket
mindre än hvad som först antogs. Seibt anser ock, att frågans
slutliga lösning skall komma att bero på, om de vid svenska och ryska
kusterna befintliga peglarna sammanbindas med de vid tyska kusten
belägna medelst ett noggrant utfördt nivellement.
Med anledning af den ovisshet, som nu uppstod i afseende på
Östersjöns ytform och höjdläge, samt sedan äfven militärmyndigheterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
