Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undersökningar, som kunna åberopas rörande dessa frågor, dels har
man varit böjd att tillmäta två olika forskare, af olika åsigt i den
förevarande frågan, lika stor auktoritet. I sistnämnda afseende tänker
jag särskildt på namnen Lepsius och Brugsch. Den förre var en
fortjenstfull samlare och ordnare, men hvad han gjort för att vidga vår
kännedom om Egyptens fornspråk, måste betraktas som ytterst ringa
— om vi nu bortse från hans talrika editioner af inskrifter, hvilka
han för öfrigt aldrig tolkat och troligen aldrig mäktat tolka. I Brugsch
ha vi deremot, efter Champollions dagar, mästaren i dechiffrering och
interpretation; hans grammatiska och lexikaliska arbeten äro
epokgörande. Man kan visserligen läsa hieroglyfer utan att känna ett iota
af Lepsius’ arbeten, men man kan omöjligen göra det utan Brugsch s
ord boksverk. Lepsius, som egyptolog, är i viss mån en mytisk
personlighet. Ingen under derför, om upptagande af hans Asigter i
egyptisk-filologiska frågor leder till mytisk, d. v. s. ovetenskaplig,
uppfattning af fakta. Så är åtminstone fallet med afseende å spörsmålet
rörande jernets egyptiska namn.
Jag anhåller om ursäkt, om jag blir litet »lärd», då jag nu tager
mig friheten att »documents en main» framlägga något af hvad vi
veta om namnet jem och dess förekomst på monumenten under gamla
väldet, d. v. s. de pyramidbyggande faraonernas tid.
Konung Unas’, den sista regentens af 5:te dynastien,
pyramidinskrifter äro de äldsta i sitt slag; vi känna nämligen ingen med
inskrifter smyckad pyramid, som är äldre än Unas’ grafvård. I dessa
inskrifter tecknas jernets namn på följande sätt:
□
Gruppen läses ba eller be och existerar ännu i koptiskan i det
sammansatta uttrycket benipe, som närmast motsvarar
/wwv\
en yngre form af det hieroglyfiska ba.
Parallelt med detta förhållande kunna vi anföra ett annat. I
Unas nyss nämnda text förekommer ett ord ba »himmel», egentl.
»jern». Detta ord skrifves alldeles så som det ofvan nämnda hiero
glyfiska ba »jern». I en något litet yngre text (från 6:te dynastien)
finna vi detta ord användas såsom ersättning för den vanliga beteck-
ningen för himmeL ^ Ä pel. I uttrvcket »han far öfver himmelen»
P=3
öfversattes himmel ena gången med , andra gången med ba. Nu
är himmelen blå, alltså är ba (som metallnamn) blått. Någon
anledning till tvifvelsmål finnes så mycket mindre, som vi ännu i koptiskan
ha qvar det hieroglyfiska ba »himmel» under formen bai (i det
sammansatta chctra-bai »åska», egentl. »himlens röst»). v
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
