Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om dyrkan af förfädren hos de kaukasiska folken.
Af Maxime Kovalevski.
Bland de mångskiftande religionsformer, hvilka ännu i våra dagar
förekomma hos befolkningen i Kaukasus, har ingen nått en större
utbredning än kulten af förfädren. Denna kult återfinnes både hos de
ariska stammarna, t. ex. hos osseterna, och hos georgier, pschaver,
chevsurer och tuschiner, samt så väl hos dem, hvilka öppet bekänna
sig till kristendomen, som hos muhammedanerna. Kulten af förfädren
är s& fast rotad, att den, långt ifrån att undanträngas af kristendomen,
icke vill medgifva dennas tillvaro, så vidt den icke sjelf får bestämma
hennes form. Sålunda är hos pschaver och chevsurer hela den kristna
religionen inskränkt till dyrkan af skyddsenglar och bland andra sådana
de b&da erkeenglarna Gabriel och Mikael. Dessa folkstammar
föreställa sig englarna såsom familjernas skyddsandar och tilldela hvarje
familj dess särskilda engel eller helgon (dess »chåti»), hvilken betraktas
såsom denna familjs beskyddare och anses dela dess sympatier och
antipatier, och stundom äfven direkt medverka i de strider, familjen
har att utkämpa mot sina medtäfiare, hvilka i sin ordning bistås af
sina skyddsenglar. Så höra vi ofta nog pschaverna säga: »den eller
den slägten har Öfvervunnit vår familj, emedan dess skyddsengel (dess
cbåti) är mäktigare än vår». Englakulten har hos pschaverna till den
grad fått öfverhanden öfver alla andrt^ kristna trossatser, att
kännedomen om Kristi eget lif och om de heliga sanningarna för öfrigt
synes vara fullkomligt främmande för befolkningen, som endast firar
högtider till ära för Gabriel och Mikael och för familjernas och de
olika orternas skyddsandar, men ingen sådan till .åminnelse af Kristi
födelse eller uppståndelse. Den muhammedanska läran är vida mindre
fördragsam mot lemningarna af de äldre religioner, hvilkas plats den
■otagit. Muhammed har nämligen helt och hållet förbjudit det bland
Arabiens invånare mycket gängse bruket att offra åt de aflidnes själar.
Också se vi, att i de delar af Kaukasus, der muhammedanismen
lyckats slå rot, — hvilket är fallet i Daghestan eller i de östra provinserna,
Tmer f$6S. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
