Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som gränsa till Kaspiska hafvet — har kulten af förfådren nästan full»
komligt försvunnit, och det enda spår, som ännu återstår af densamma,
är den vördnad, befolkningen derstädes ådagalägger för de frommes
grafvar (»schikhs»). Men sådant är icke förhållandet i de vestra
landskapen, der muhammcdani6men först för omkring hundra år sedan
kom att intaga kristendomens plats, och der den till och med ännu i
våra dagar bekännes endast på ett mycket ytligt sätt. I dessa trakter
är kulten af förfådren lika outrotlig bland muhammedanerna som
bland de kristna, och de andaktsöfningar, som härflyta derifrån,
iakttagas med samma noggranhet af de förra som *af de senare.
Af hvad nyss blifvit nämdt framgår, att kulten af förfådren
bildar ett gemensamt drag hos de infödda folkstammarna i Kaukasus,
att des9 ursprung daterar sig från en tid före icke allenast
muhamme-daniBmens, utan äfven kristendomens införande, och att den
följaktligen går tillbaka åtminstone till det tredje århundradet af den kristna
tidräkningen, den tidpunkt, då georgierna och de särskilda
folkstammar, som utgjordo delar af den georgiska staten — bland andra
osse-terna — omvändes till kristendomen.
De detaljer, som här följa, har jag sjelf insamlat under de tre
re9or, jag gjort i den kaukasiska bergstrakten i sällskap dels med
filologen V. Möller, dels med åtskilliga infödingar, både osseter och georgier,
hvilka varit mina lärjungar vid universitetet i Moskwa, dels ock med
några georgiska och ossetiska prester, hvilkas bistånd varit mig af stort
värde till följd af deras grundliga kännedom om landet och den lätthet,
hvarmed de talade ryska, som de lärt sig vid prestseminarierna i Tiflis,
Vladikavkas och Kutais.
Under inqvartering i hyddor, som beboddes af mina forna
lärjungars familjer, eller hos skollärare och prester, gjorde jag mina
anteckningar. Ofta bevistade jag också de äldstes sammankomster, under
hvilka de lokala angelägenheterna afgjordes, och med tillhjelp af in-
• m
födda tolkar förekaffade jag mig undert-ättelser om ortens seder och
bruk. En annan källa till , upplysning erbjöds mig äfven flerfaldiga
gånger genom rättsprotokollen, som på ett ställe fördes på ryska, på
ett annat på georgiska eller annanstädes på arabiska. Jag lät för min
räkning öfversätta dem af distrikttjenstemännen, skollärarna, ja, ofta
äfven af byrådens sekreterare, hvilka vanligtvis egde kunskap både i
georgiska och ryska språken. Af oberäkneligt gagn blef mig den
vänskap, som välvilligt egnades mig af en inhemsk furste, prins
Urus-biev, densamme som för snart 25 år sedan med doktor Abig
genom-ströfvade trakten omkring Elbrus och var denne oförskräckte
mineralogs bästa stöd och medhjelpare under de mödor och faror, för hvilka
han utsatte sig. Prins Urusbiev företog jemte mig öfvergången af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
