- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 8 (1888) /
113

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den väldiga Kaukasuskedjan, gjorde mig bekant med det inre af hvad
man kallar Balkanen, eller tatarernas landsträcka i Elbrus, och med
Svanetien, samt rekommenderade mig hos furstarna i detta sistnämda
land, prinsarna Dadeschkeliani, hvilka i sin ordning — tack vare deras
kunskap i ryska språket och deras dagliga förbindelser med traktens
landtbefolkning — blefvo mig en outtömlig källa till mångfaldiga
upplysningar. Under min tredje och sista resa, som hade
chevsu-reraas och pschavernas land till mål, hade jag den lyckan att i herr
Ch&tisov, president för domän förvaltningen, erhålla en icke mindre
pålitlig vägledare, fullt hemmastadd i det georgiska språket. Det synes
mig vara lämpligt att meddela dessa fakta för att vinna större
förtroende för de uppgifter, jag kommer att lemna, än man i allmänhet
skänker åt resandes skildringar. Lyckan gynnade mig verkligen i hög
grad derigenom, att jag ständigt hade vid min sida personer med
förmåga att kontrollera de upplysningar, som gåfvos mig, med kunskap
i landets språk och med noggrann kännedom om lokala seder och
bruk. Utan att emellertid längre uppehålla mig vid det 6ätt, på
hvilket jag samlat de erfarenheter, jag nu ämnar anföra, öfvergår jag till
sjelfva ämnet för mitt meddelande.

Men innan jag direkt ingår på detta, torde det vara nödvändigt
att lemna en kortfattad redogörelse för de folkstammars sociala
förhållanden, hos hvilka kulten af förfådren ännu fortlefver. Ty kulten
af förfådren är framför allt en familjekult, och följaktligen skulle det,
om man icke kände organisationen af familjen, som är dess grundval
och dess härd, vara omöjligt att göra sig ett riktigt begrepp om kultens
karakter.

Vare då från början sagdt, att samhällsorganisationen hos
bergsfolken i Kaukasus framställer en och samma typ, nämligen
familje-kommunen, baserad på härstamning från en gemensam förfader och
på egendomsgemenskap till jorden och dess afkastning.

Kommuner, hvar och en bestående af 30 till 40 individer, lefva
inom samma inhägnad, ha hushåll tillsammans samt förvalta
gemensamt sina affarer och magasinera i gemensamma förrådshus alstren af
sina skördar.

Man kan också knappast se något egendomligare än
byggnadsstilen hos deras bostäder. Denna tydliggör för oss, huru tiotal af äkta
par kunna framlefva sitt lif i den omedelbaraste närhet af hvarandra,
allt under det att erforderlig hänsyn tages till hvart och ett.
Såsom typisk väljer jag osseternas boning. De öfriga bergsfolken följa
i byggnadsväg, med några få undantag, i det närmaste det exempel,
denna mycket gamla folkstam gifvit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1888/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free