Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1S79 såsom dels deltagare, dels ledare af k. vetenskaps-akademiens
expedition med kanonb&ten Gunhild i Östersjön och
Nordsjön, samt
1883 såsom deltagane i frih. Nordenskiölds expedition till
Grönland, hvarjemte jag tvenne somrar under några veckor vistats
dels vid Bohusläns kust, dels haft tillfälle studera faunan i några af
våra större insjöar. Under dessa resor bar jag, utom med insamling af
respektive djurgrupper, hufvudsakligen sysselsatt mig med iakttagelser
öfver de fysiska förhållanden, som betinga den nordiska hafsfaunans
utbredning och utveckling. Det rika, i våra offentliga samlingar
förvarade utbytet från de många svenska expeditionerna till arktiska haf
har lemnat ett utmärkt material for bedömandet af den skandinaviska
hafsfaunans zoo-geografiska samhörighet med nordligare trakters och
bestämt faunans geografiska ställning. Emellertid räknar djurlifvet vid
våra kuster talrika medlemmar, som hänvisa på ett icke arktiskt eller
borealt ursprung,’ och hvilkas förekomst i geografiskt hänseende ej till
fullo utredts. Den samtida zoologiska literaturen jemte de omsorgsfulla
undersökningar, som under de senaste decennierna utförts vid Europas
och Nordamerikas kuster samt i mellanliggande haf, äro visserligen i
allmänhet egnade att gifva kännedom härom, men dels äro de
geografiska fakta i förekomsten ej sammanstälda med uppgifterna om den
fysiska omgifningen, dels återstår ännu mycket att utreda, specielt med
afseende på de lagar, som föranleda samma djurgruppers eller arters
uppträdande på vidt skilda lokaler, eller faunans inom de särskilda
djupregionerna olikhet.
För att i min mån bidraga till studiet af dessa och andra den
moderna djurgeografiens intressanta frågor, särskildt med hänsyn .till
vår hafsfaunas förhållande till faunan inom närmaste zoo-geografiska
regioner, är det min afsigt att vistas vid någon ort inom det Atlantiska
hafsområdet, som genom sitt läge erbjuder sannolikhet för ett
fruktbringande arbete. I detta afseende synas mig Bermudas-öarna motsvara
ändamålet. Belägna i gränsen mellan den tempererade och tropiska zonen,
erbjuda de, såväl med hänsyn till klimatiska förhållanden, som genom
djurlifvets sammansättning, mycket af intresse. Det genom
Golfströmmen förmedlade direkta inflytandet af den tropiska naturen orsakar så
väl land- som hafsfaunans partiela öfverensstämmelse med Antillernas
och södra delen af den nordamerikanska kontinentens djurlif, under det
att ögruppens oceaniska läge låter forskaren finna exempel på
djurgruppers isolering och andra utbredningsfenomen, hvarpå Darwin och Wallace
först uppmärksammat, men som ännu till sina orsaker äro långt ifrån
utredda. Beträffande specielt hafsfaunan böra många intressanta och
särskildt för tolkningen af den litorala faunans genetiska och geografiska
uppträdande vigtiga upplysningar kunna vinnas på en ort, som under
oceaniska klimatförhållanden är genom 90 sjömil skild från närmaste
fastland och genom ett på alla sidor omgifvande djup af omkring 2,000
famnar isolerats i verldshafvet.
Bermudas-Öarna, som i sJväl den geografiska som naturhistoriska
literaturen särdeles ofullständigt beskrifvas, hafva under senare tid varit
föremål för zoologisk forskning genom Challenger-expeditionen, som
der-städes hufvudsakligen utförde djuphafsundersökningar, hvilka äro af syn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
