Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mande från en i Amazongebietet vildt växande form med håriga frukt*
kolfvar. Dessutom funnos två slags bönor af hvilka den mindre sorten
otvifvelaktigt är densamma som vår vanliga trädgårdsböna. Denna
härstammar således från Amerika. Detsamma är fallet med knrbitsen;
man har förut trott, att begge dessa växtslag blifvit af spaniorerna in*
förda till Amerika; forhållandet är således alldeles motsatt.
Ett annat argument, ehuru negativt, for Amerikas autokthona be*
folkning är jadeitens och nefritens förekomst. Prof. Virchow lemnade
härom uttömmande data. Då man förut ansett fyndet af föremål af
jadeit och nefrit, i såväl Europa som Amerika, antyda asiatisk invan*
dring, emedan de enda kända fyndorterna voro Turkestan och Birma, visade
V., att dessa mineral numera blifvit funna på flere och vidt skilda ställen,
såsom Schlesien, och att till och med förhistoriska bearbetningsställen blifvit
anträffade, t. ex* vid Bodensjön.
Med anledning af detta föredrag begärdes ordet af professorn frih.
G. von Diiben, som erinrade derom, att redan omkring år 1850 den
kraniologiska vetenskapens grundläggare Anders Retzius uttalat den
åsigten, att längs den amerikanska kontinentens vestra sida, från Chili
och söder derom ända upp till granskapet af Alaska, sträckte sig en
oafbruten serie af brakycefala folk, hvaremot verldsdelens östra sida
intoge8 af en följd af dolikocefala stammar. Han inskränkte sig dock
ej till antagandet af t venne så skarpt skilda former, utan framhöll, att
inom den dolikocefala kunde urskiljas tvenne typer, en längre och smäck*
rare, tillhörande Södra Amerika, och en mindre långsträckt och liksom
gröfre tillyxad, utmärkande de egentliga rödskinnen i Norra Amerika.
På gränsen mellan båda dessa förekom t. o. m. en liten afvikelse, som
måste betraktas som en blandningsform.
Bibliotekarien E. Dahlgren höll derefter ett föredrag om nya
forskningar angående de gamla nordmännens Vinlandsresor.
Tal. erinrade derom, att åtskilliga frågor förknippade med den i sina
hufvuddrag allmänt kända historien om Norra Amerikas upptäckt genom
skandinaverna, länge utgjort föremål för olika meningar. Det utom allt
tvifvel vigtigaste bidraget till dessa frågors lösning hade nyligen Bett
dagen, nämligen en uppsats af prof. Gustav Storm i Kristiania, med
titel: Studier over Vinlandsreiserne, Vinlands Geografi og Ethnografi (tryckt
i Aarböger for nordisk Oldkyndighed og Historie, Khmn 1888).
Huvuddragen af denna uppsats, . for hvilken föredraganden redogjorde, äro
följande.
Den förste, som har att berätta om Vinlands upptäckt, är den
bekante historikern Adam af Bremen, hvilken omkring år 1070 vistades i
Danmark. Af danske konungen Sven hörde han omtalas en i oceanen
funnen ö, som kallades Vinland derfor att der växte vin af sig sjelf; der
funnes också sjelfsådd säd. Denna Adams berättelse är i all sin korthet
af största betydelse, dels derfor att den härstammar från en tid, då
traditionen om färderna till landet ännu var frisk, dels derför att den
är oberoende af den skrifna isländska litteraturen och alltså bekräftar
densamma. Vidare innehåller den isländska litteraturen en del
kortfattade underrättelser om Vinlands upptäckt, hvilka delvis gå tillbaka ända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
