Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ja möjligt att, fastän Lepsius förklarar, att frän gamla rikets tid icke
några blåmålade vapen eller redskap äro kända, sådana dock någon
gång kunna, förekomma. Men livad som är af större vigt är, att om
också enstaka blåmålade vapen och verktyg kunna uppvisas, ett så stort
antal sådana föremål äro målade med den iarg, som betecknar koppar
eller brons, att man måste tänka på en bronsålder. Det är också an*
märknin gs värd t, att långt efter gamla rikets tid bronsen spelade en så
vigtig roll, att föremål af denna metall ännu träffas i vida större antal
än sådana af jern, och att vapen och redskap afbildas med bronsfarg
ända mot slutet af andra årtusendet f. Kr.
Ytterligare ett moment, som jag i detta sammanhang vill framhålla,
är, att de länder vid Medelhafvet, som i slutet af andra årtusendet f. Er.
stodo under inflytande från Egypten, ännu vid denna tid voro utan
kännedom om jernet. Derom kan icke någon tvekan uppstå.
Att byggnader af sten kunna uppföras utan redskap af jern, är väl
bekant; och att detta är fallet äfven med byggnader af de största
proportioner, kunna vi se bevisadt af aztekernas byggnadsverk i Mexico.
Ja, ett af den äldsta grekiska byggnadskonstens mästerverk, den mycket
ofta omtalade Atreus’ »skattkammare» i Mykenæ, hvilken jag i år varit
i tillfälle att se och som slog mig med förvåning genom den storartade
enkelheten i sin konstruktion, är utan allt tvifvel uppfördt på en tid,
då grekerna voro obekanta med jern och stål.
Det skulle varit mycket lättare att afgöra denna fråga, om
egypto-logerna lika tidigt som de förhistoriska fornforskarna haft klart för
sig den stora kulturhistoriska betydelsen af att noga undersöka alla i
sammanhang härmed stående frågor. Så har emellertid icke skett, och
det är derför kanske ett vågadt företag att, såsom jag gjort, sysselsätta
sig med frågan om bronsåldern i Egypten, då de fyndomständigheter,
hvilka vi i andra länder hafva att stödja oss vid, så godt som helt och
hållet saknas i detta land. Totalintrycket af de nu kända
omständigbe-terna är emellertid det, att jernet icke spelat någon roll i Egypten förr
än under det nya rikets tid.
Att slutligen Egyptens civilisation icke skulle kunna kallas för
moder till den, som vi känna i Medelhafsländema, förefaller mig som något
nytt och oväntad t, och jag undrar om ej vid en närmare granskning man
måste erkänna, att Egypten i detta afseende spelat den roll, som vi äro
vana att tillskrifva detsamma.
Docenten Piehl: Den siste talaren slutade med att antyda den stora
roll, som Egypten spelat såsom moder för de öfriga Medeihafsländernas
civilisation. I händelse han vidhåller denna uppfattning, så får jag å
min sida tillstå, att jag icke känner något bevis derför. Egypterna voro,
så vidt vi kunna inhemta af monumenten, en ganska skarpt afsöndrad
nation. Detta framgår bland annat deraf, att det ansågs såsom en
kolossal affär, när Egypten (under drottning Hatasu af 18:e dyn.) utrustade
en liten flotta af 4—5 fartyg. För öfrigt beklagar jag, att prof.
Mon-tdius icke funnit mitt föredrag innehålla det ringaste nytt, och jag
förvånar mig öfver, huru han kan säga, att man icke kan vara fullt på
det klara med hieroglyfernas betydelse i det ifrågavarande fallet. Ehuru
jag här icke räknas som någon auktoritet, så ber jag dock att få på-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
