Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bibliotekarien E. Dahlgren meddelade derefter några iakttagelser
kin den internationella geografiska kongressen i Faris.
Sedan sällskapet för omkring ett år sedan mottagit inbjudning att
deltaga i denna kongress, hade styrelsen beslutat antaga densamma och
till sällskapets representanter vid kongressen utsett ordföranden prdf.
Retrius, frih. Nordenskiöld och docenten frih. von Schwerin. Frih.
Nordenskiöld hade emellertid blifvit förhindrad att infinna sig i Paris,
hvar-emot styrelsen till sällskapets representanter ytterligare utsett prof. Gyldén
och talaren.
Kongressen öppnades den 5 aug. 1889 i geografiska sällskapets
samlingssal genom ett tal af den åldrige Lesseps, hvilken helsade
medlemmarna välkomna. Omedelbart derefter skedde indelningen i sektioner,
hvilka voro följande: l) matematisk geografi, 2) fysisk geografi, 3)
ekonomisk och statistisk geografi, 4) historisk geografi med geografiens och
kartografiens historia, 5) geografisk undervisning, 6) resor och
forskningsfärder, 7) antropologisk, etnografisk och lingvistisk geografi.
Sektions-samman träden höllos sedan dagligen kl. 9—11 f. m.; trenne allmänna
möten, egnade åt frågor af mera vidsträckt intresse, höllos kl. 3 e. m.
den 7, 9 och 10 aug.; vid det sista af dessa afslutades kongressen med
ett tal af den berömde geologen Dauhrée. Vid dessa allmänna möten
redogjorde M. Lessar för sina undersökningar angående floden Oxus’ forna
lopp, M. J. Borelli för sin vigtiga resa i Gallalandet, M. de Dechy för
Kaukasus’ centrala delar, särskildt för jöklarna derstädes, M. Crampel
for en resa i franska Kongoområdets inre delar, o. s. v. Étt
tillkänna-gifvet föredrag af löjtnant Höhnel, deltagare i grefve Telekis berömda
expedition i Centralafrika, blef instäldt.
Tal. hade företrädesvis deltagit i den 4:e (historiska) sektionens
förhandlingar. Endast några sammanträden i andra sektioner hade han
öf-vervarit, så t. ex. åhörde han inom den fysisk geografiska sektionen ett
foredrag af frih. von Schwerin om nivåförändringar vid Afrikas vestkust.
Frih. v. S. hade öfverallt på denna kust iakttagit en negativ kustförändring,
<L v. s. landet tillväxer och hafvet drager sig tillbaka, och ansåg att
orsaken till detta fenomen vore den afrikanska kontinentens fortgående
ut-torkning, h varigenom dess attraktionskraft på de omgifvande hafven
minskades. Denna fråga framkallade en liflig diskussion. Än lifligare var
det meningsbyte, som i den matematiska sektionen utspann sig om ett
forslag angående initialmeridianen, framstäldb af den franske presten
Tondini de Qaaretighi. Fransmännen hafva allt\d med oblida ögon sett
»tt Greenwichmeridianen vinner allt större anslutning, under det att de
tu stå så godt som ensamma om Parismeridianen, hvars öfvergifvande
de anse oförenligt med sin nationella ära. Alla försök som gjorts att på
mternationel väg ordna frågan.hafva hittills varit resultatlösa; derför
framodes nu förslaget om en »neutraD meridian, om hvilken
förslagsställaren hoppades att alla skulle kunna förena sig. Hans projekt afsåg
nämligen antagandet af Jerusalems-meridianen till initialmeridian och att denna
meridians tid skulle bestämmas till gemensam tid för hela jorden, att
begagnas jemsides med lokaltiden. För ändamålet borde tillsättas en
inter-oationel kommission af ombud utrustade med officielt uppdrag. Under
den häraf föranledda öfverläggningen framstäldes kraftiga invändningar
mot initial meridianen öfver Jerusalem, bland andra af frih. von Schwerin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
