Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visar, att redan långt innan de italienska sjöstäderna öppnat sin sjöfart
på England och Flandern, besöktes dessa länder af catalanska och
biscaji-ska fartyg. Till for kort tid sedan kände man emellertid ingen catalansk
sjökarta äldre än den af 1375. Denna företer i afseende å Nordens
kartografi icke obetydliga skiljaktigheter från de italienska portolanerna; den
år i flere fall bättre och rikhaltigare än dessa. Helt nyligen har man
upptäckt en ännu äldre catalansk karta, nämligen Angelino Dulcerts från
1339. I hufvudsak visar den samma former som kartan af 1375, men i
afseende å namnen är den både rikhaltigare och korrektare än denna1.
M. Hamy har åt denna kartas framställning af norra Europa egnat en
genomgående granskning. Angående de skandinaviska namnen hade han
i bref inhemtat föredragandens mening, hvilken han i allmänhet följt.
En del mindre betydande fel fbrekommo dock, såsom att han förblandat
Alogia (Helgeland) med Asloia (Oslo), och identifierat båda dessa namn
med Aalesund, en stad som .anlades först i förra århundradet, m. m. I ett
fall hade han hedrat föredraganden med en liten polemik, nämligen i
fråga om tolkningen af namnet »Chiclobergis» i sydligaste Skandinavien.
Detta vore enligt föredr. Trelleborg, enligt M. Hamy åter den pomdterska
staden Kolberg, som vandrat tvärs öfver Östersjön. Med anledning häraf
framstälde tal. några allmänna betraktelser angående tolkningen af namn
å de gamla kartorna. Endast med största varsamhet borde man stödja
sig på ljudlikhet eller anlita filologiska tolkningsgrunder; pålitligare
resultat gåfve den metod, som man skulle kunna kalla den paleografiska.
Man borde söka utröna de -förändringar, som ett namn undergått genom
förnyade afskrifter af okunniga kopister. Först när man lyckats
sammanställa hela serier af namnformer, vore det i många fall möjligt att finna
det rätta. En sådan serie saknas för namnet »Chiclöbergis», h varför
man ej med visshet kan säga, att den ena eller andra tolkningen är den
rätta. Läget talar dock kraftigt för den af tal. föreslagna. I ett
liknande fall trodde tal. sig hafva kommit till ett tillförlitligare resultat.
Namnet »Rolostor», också i Skåne, på Andrea Biancos karta af 1436 har
prof. Theobald Fischer antagit vara Rostock2, hvilket, liksom Hamys
Kol-berg, förirrat sig till andra sidan hafvet. Namnserien: Rolostor—Roxosto
—Royostoch—Ystach—Ystad, visar dock otvetydigt hvad dermed menas.
En hel del liknande namnförklaringar framlades af tal.
Den andra frågan beträffande Nordens äldre geografi, som förekom
vid kongressen, framstäldes af M. E. Beauvois och gälde den så mycket
omtvistade Zenofrågan. M. B. stod i afseende på denna å den redan af
många förfäktade ståndpunkten, ätt Zenos Frisland vore Färöarna; i
öf-rigt riktade han med en del nya, djerfva och orimliga hypoteser denna af
hypoteser redan så vanstälda fråga. Detta gaf tal. anledning att i ett
meddelande, som på franska föredrogs af frih. von Schwerin, redogöra för
sina åsigter om den Zenoska kartans källor.
Till den historisk-geografiska sektionen hörde också de arbeten öfver
vårt århundrades upptäckter, som i inbjudningen begärts, att hvarje
geografiskt sällskap för sitt område skulle utkrbeta (se Ymer 1888, s. 168). * *
1 Ett facsimile af den del af Dulcerts karto, som omfattar den skandinaviska
Norden, finnes i Nordenskiölds Facsimile-atlas, s. 47.
* Sammlung mittelalterlicker Welt- und Venedig 1886, s. 53.
imer 1889.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
