Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ben kraft, som framfor andra gör denna yta så påfallande jemn, är
vinden. Dennas utjemnande förmåga kan lätt iakttagas på våra egna
fjäll nnder vintern; man kan der se, buru den sträfvar att aflägsna hvarje
upphöjd punkt, huru snön sopas från bergen ned i dalarna, söker att fylla
dem och göra bergen osynliga- Detta har naturligtvis varit fallet äfven
i Grönland, ehuru i en mycket kolossalare skala, vid den tid då den
innn rådande istiden tog sin början. Snön växte år från år, dalarna
fyldes, bergen försvunno, och det snöfält, vi nu se, skapades. Vinden
verkar nu för att jemna och glätta detta vida snöfält, gör det så plant
som ytan af ett lugnt vatten, der man icke kan finna en punkt for
ögat att hvila på, och der man måste använda kompassen for att finna*
sin väg, alldeles som på öppna hafvet.
Snöfältets yta består i det inre af mjuk, lös och torr snö, som lätt
sattes i rörelse af vinden. Äfven midt på sommaren förekommer der
ingen snösmältning af betydenhet. Icke ens med de sex fot långa staf*
var, som vi begagna vid skidlöpning, kunde jag påträffa hård is eller
snö under det mjuka täckelset. Med mellanrum af sex till tio tum stötte
jag på helt tunna isskorpor, men mellan dessa var snön lika lös som pä
ytan. Dessa tunna isskorpor äro uppenbart bildade genom solens direkta
inverkan under sommaren. Solen är då i stånd att midt på dagen smälta
snöytan något litet, men under natten fryser derf å nyo. Huruvida dessa
isskorpor antyda årslager af snö, eller om de blott angifva skilnaden
mellan mera betydande snöfall under sommaren, är jag ej i tillfälle att
afgöra; jag är emellertid mera böjd för det senare antagandet.
Under vår fard snöade det nästan hvarje dag. När detta samman*
ställes med det nyss angifna förhållandet, att i det inre ingen egentlig
snösmältning eger rum, så synes det som om man vore nödgad att
antaga en oupphörlig tillväxt af snömassorna i Grönlands inre. Detta kan
emellertid icke vara fallet, åtminstone ej i någon mera betydande grad,
ty då skulle mängden af is och snö också tillväxa vid kusten. Att döma
af de mätningar och iakttagelser, som under åtskilliga år blifvit gjorda
vid Grönlands vestkust, tyckes det emellertid, som om isen väl i
mäktighet skulle variera något från ett år till ett annat, men på det hela
taget håller den sig ungefär vixi samma punkt. Vi äro alltså icke
berättigade att antaga, att snömängden i det inre tillväxer.
Men hvad är då anledningen till att den icke växer?
Snösmältningen kan såsom sagdt icke vara af någon betydelse.
Af-lunstningen från snöytan kan icke heller enligt .min åsigt verka mycket,
då den vid en så låg lufttemperatur måste vara den minsta möjliga, och
dessutom ny snö faller nästan hvar enda dag. En faktor af mera vigt
är enligt mitt förmenande yrsnön, hvilken vinden synes hafva
benägenhet att föra från det kalla och höga inre till de lägre och varmare
kusterna. Men i midten af kontinenten blåser vinden i alla möjliga
riktningar, och derför torde icke heller denna faktor vara af någon vidare
betydenhet. Den omständighet, som förnämligast verkar till att
uppehålla jemvigten, är det tryck, som uppstår inom detta ofantliga lager af
is och snö. Detta tryck är det som tvingar isen nedåt längs bergens
duttande sidor, genom dalarna och mot hafvet, uti hvilket den utfaller
i form af isströmmar eller jöklar, och föras bort såsom isberg eller
smältes till vatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
