- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 8 (1888) /
25

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vi iakttogo i det inre, skall säkerligen förvåna de flesta meteorologer, ty
den synes icke stå i öfverensstämmelse med kända meteorologiska lagar,
åtminstone ej vid första påseendet. Värmestrålningen från dessa
omätliga snöfält på en höjd, der luften är mycket tunn, måste uppenbart
hafva • ett stort inflytande till temperaturens sänkande. Grönlands inre
torde i sjelfva verket vara jordens hittills kända kallaste punkt; det
torde vara ett slags köldpol, från hvilken kalla vindar blåsa ned mot
kusterna och hafvet.

Jag tror också, att denna låga temperatur kastar ett icke ringadjus
öfver den mycket omtvistade frågan om orsakerna till den betydande
kölden under istiden i Europa och Norra Amerika. Bästa sättet att lösa
istidens problem är enligt mitt förmenande att undersöka de trakter, der
liknande fenomen ännu äro rådande, och i det fallet finnes ingen bättre
plats än Grönland. Men Grönland är stort; vår expedition var den
första som genomkorsade det; jag hoppas att den icke må blifva den
sista».

Sedan ordföranden hemburit sällskapets tacksamhet åt d:r Nansen
for det hållna föredraget, belsade ban en annan a£ de för aftonen
inbjudna gästerna, norske sjökaptenen Adrian Jacobsen. Dervid omtalades
de vidsträckta resor, hvilka denne utfört såsom etnografisk forskare, till
nordvestra Amerika, Sibirien, Amurlandet och den indonesiska
arkipelagen, samt framhölls betydelsen af de storartade samlingar han hopbragt
för det nyinrättade etnografiskå museet i Berlin.

Efter sammankomsten samlades ett större antal af sällskapets leda*
möter till gemensam supé. Den första skålen föreslogs dervid af frih.
Nordenskiöld, som höjde ett af lifliga hurrarop beledsagadt lefve for
konungen, hvilken visat sig vara den i Sveriges land, som varmast
intresserade sig for arktiska forskningar. #Den följande skålen föreslogs
af riksantiqvarien Hildebrand och gälde Norge och det norska brödrafolket,
hvarvid tal. särskildt vände sig till h. exc. statsministern Gram och de
öfriga närvarande norska statsråden. Skålen, som beledsagades af lifligt
bifall, besvarades af excellensen Gram med en af bifall helsad skål för
Sverige. Sedan frih. Nordenskiöld härpå talat för enheten å forskningens
falt mellan de Skandinaviska folken, föreslog prof. Retzius skålen for
d:r Nansen, önskande lycka åt hans kommande företag, vare sig det
galde färder bland polarhafvets isar eller forskningar öfver
nervsystemets anatomi. D:r Nansen svarade med en skål för sällskapet och dess
ordförande och särskildt för den bland sällskapets ledamöter, som han
bade så mycket att tacka för i fråga om sin expedition, frih. Nordenskiöld.
Sedan friherre Nordenskiöld besvarat denna hyllning, föreslog professor
0. Montelius en skål för fru Nansen och professor Retzius en skål för

Nansens trupp, hans dngtige följeslagare under färden. Till slut talade
frih. Nordenskiöld för kapten Jacobsen, för hvilken skål den sistnämde
tackade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1888/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free