Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sammankomsten den 15 november 1889.
Ordförande: Professor G. Retzins.
D:r Hj. Stolpe höll ett föredrag om det etnografiska mifseet i
Kristiania.
Detta anförande hade stått på programmet för sällskapets
sammanträde den 18 oktober, for att, på samma gång sällskapet gaf sin
hyllning åt en norsk geografisk bragd, .d:r Nansens Grönlandsfard, framhålla
hvad i Norge officielt gjorts för främjandet af den etnografiska
forskningen; tiden hade dock ej då medgifvit föredragets hållande. Tal., som
under Orientalistkongressen i Kristiania studerat detta ganska vigtiga
museum, redogjorde nu för dess organisation och innehåll. Denna
redogörelse kommer att såsom en särskild uppsats inflyta i ett följande häfte
af tidskriften.
Kommerserådet Th. Nordström meddelade några iakttagelser från
en resa i Norrbotten.
Denna resa, som företagits på offentligt uppdrag i afsigt att
undersöka de i Norrbottens län förefintliga apatittillgångarna, hade börjat i
Luleå i juli månad 1889. Färden gick derifrån först till Öellivara på
den nu så mycket omtalade och i den allmänna opinionen så illa
an-skrifna jernvägen. Så illa, som man ofta hörde förhållandena vid denna
bana framställas, ansåg tal. dem dock icke vara. Visserligen vore det
sant, att banbygnaden lemnade åtskilligt öfrigt att önska i afseende på
soliditet, men man måste betänka, att nödvändigheten att från annat håll
införa alla slags förnödenheter i det folktomma landet hade betingat ett
raskt framskjutande af banan. De derigenom uppkomna bristerna torde
dock kunna efteråt afhjelpas. En följd af jernvägen var alldeles tydlig:
det var dess inflytande på landets uppodling och bebyggande. I
Gelli-vara kyrkoby funnos nu hotell och ett stort antal väl bygda gårdar samt
en liflig handel, och på sträckan deremellan och Luleå syntes, att
odlingen, som förut, i Norrbotten väsentligen varit inskränkt till floddalarna,
fattat fast fot vid jernvägen. Tal. anförde flere exempel på, huru förut
obri\kbara mossmarker blifvit gjorda till präktiga ängar, hvilka redan
gåfve näring åt en stor kreatursbesättning.
Derefter omtalades det ryktbara Malmberget vid Gellivara, dess
historia från 1704, då det först omnämdes, och dess betydelse. I sistnämda
afseende hörde man ofta sägas, att berget bestode uteslutande af ren
malm. Huru ofta detta oriktiga påstående än blifvit vederlagdt,
åter-komme det dock ständigt på nytt. Berget är 3/4 mil långt och 2,079
fot öfver hafvet; i dess båda högsta toppar. Tingvalls kulle och
Välkom-man, ligger malmen klar i dagen, och emellan dessa båda sträcker sig
ett malmlager, mäktigare än något annat i Sverige. På flere andra
ställen i berget finnas mindre malmtillgångar, men det hela kan ingalunda
sägas vara ett berg af bara malm. Arbetet derstädes torde ock, liksom
vid våra öfriga jernmalmsfyndigheter, kräfva en ordnad grufdrift med
schakt och orter, och om en så stor q vantitet malm som en million tons
om året, såsom det sagts, skulle kunna brytas, vore sådant icke möjligt
utan stora kostnader och mycket dyrbara anläggningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
