Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En vous souhaitant la force nécessaire pour reprendre les travaux
civilisateurs que les circonstances vous ont forcé d’interrompre, nous vous
prions d’agréer, Monsieur, l’assurance que notre.pays vous suivra toujours
de ses meilleurs væux.
Au nom de la Société Suédoise d’Anthropologie et de Géographie,
Le Conseil d’Administration: ^
(Underskrifter).
Stockholm, le 7 Décembre 1889.
Ingeniör Carl Rohm höll ett foredrag om Panama-kanalen.
Tal. hade kommit till Panama-näset i dec. 1882 och blef då genast
engagerad vid sektionen »Christophie Colomb», den första norr ifrån räk*
nadt. Några jordarbeten hade då ännu ej börjat, hvarken der eller på
den öfriga linien; man hade tills dess varit upptagen med att utstaka
kanalaxeln och undanrödja skogen på båda sidor om denna samt på de
punkter, hvilka blifv\t bestämda till stationer for byggnadsarbetet. Man
hade då äfven börjat uppföra ordentliga hus, hvilka utskeppades
färdig-gjorda från Amerika. I synnerhet den nyssnämda sektionen hade då sin
lifligaste tillvaro, då hundratals arbetare der voro sysselsatta med upp*
byggandet af den inom kort så nätta, nu i det närmaste öfvergifna
stadsdelen, som gränsar omedelbart till den columbiska staden Colon eller
Aspinwall, den atlantiska ändpunkten för såväl kanalbyggnaden, som
den sedan längre tid tillbaka existerande Panamajernvägen.
Arbetarna utgjordes hufvudsakligen af negrer från de engelska och
franska vestindiska besittningarna, af columbianska infödingar samt af
en och annan hvit, mestadels sjömän, som dock ej länge motstod klimatet.
Negrerna kommo till största delen från Jamaica, men då emigrationen
derifrån till kanalarbetet antog större proportioner, väckte detta ovilja
hos columbianerna, hvarför oroligheter ofta uppstodo vid de svarta
arbetarnas landsättande från ångbåtarna. Den columbiska militären, af hvilken
tal. gaf en högst ofördelaktig skildring, grep då in, skarpa skott lossades,
en och annan stupade, och negrerna vandrade med sina påsar genom
soldaternas leder till jernvägsvagnarna, som stodo i beredskap att föra
dem utåt linien. Dödligheten var till en början ofantligt stor bland
så väl negrer som hvita. Under de senare åren, då kosthållet för
arbetarna varit bättre, har dock helsotillståndet blifvit gynsammare, och
sedan Jamaica-negrerna blifvit acklimatiserade äro de, väl behandlade,
säkerligen de bästa arbetare inom tropikerna. Äfven colombianerna äro
dugligt folk, särdeles med macheten i hand, men äfven med hacka och
spade; men då de förtjenat litet penningar, så försvunno de på en 14 dagars
tid för att besöka sina »senoritas» och lemnade ingeniörerna i sticket.
Negrerna, som icke hade några kärestor, stannade deremot beskedligt
qvar vid arbetet.
Under 2V2 år0 tid hade tal. varit placerad vid en af de vackraste
punkterna på linien, Tavernilla; vegetationen var der synnerligen
praktfull. Helsotillståndet och lifvet i allmänhet var. betydligt bättre ute på,
linien än i Colon och Panama. Renligheten var betydligt större, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
