- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 9 (1889) /
6

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

alldeles saknat den oumbärliga kartografiska illustrationen till
desamma l.

Den första karta öfver staden Mexico sändes till Europa redan af
Cortés. Den åberopas dock ej i hans bref och är icke heller återgifven
i någon af de båda i Spanien, år 1522 och 1524, tryckta upplagorna
deraf. Föret den latinska öfvereättning af hane första rapport, som
sist-nämda år utgafs i NUrnberg, innehåller en afbildning af densamma
återgifven i träsnitt, groft och klumpigt såsom alla den tidens tyska
kartarbeten. Ehuru uppenbarligen utförd helt och hållet på fri hand,
gifver denna karta ett rätt godt begrepp om staden Mexico sådan den
var före den spanska eröfringen. Vi se den på alla sidor kringfluten
af Texcocosjöns vatten, hvaröfver kommunikationen med fasta landet
uppehölls medelst de på kartan synliga dammarna calmdas hvilka
spelade en så stor roll under stadens belägring. I midten af densamma
synes den fyrkantiga inhägnad, inom hvilken det stora, pyramidliknande
templet var beläget, och der andra pyramider, bärande de der slagtade
offrens hufvudskallar i hundratusental, utgjorde påtagliga vittnesbörd
om folkets blodiga gudadyrkan. Kartan upptager vidare Montezumas
palats, hans lustslott och trädgårdar m. fl. detaljer, om hvilka de äldsta
berättelserna gifva närmare underrättelser2. Teckningen af det
om-gifvande fasta landet är mycket mindre upplysande. Vester om staden
(upptill på kartan) synes, utan utsatt namn, Chapultepec, hvarifrån än
i dag en vattenledning förser staden med färskt vatten (»ex isto
flu-mine conducunt aquam in civitatem»). Söder derom ligger en
samling byggnader, öfver hvilka det kejserliga .baneret svajar; den
betecknar staden Coyohuacan, hvilken vid slutet af den långa belägringen
utgjorde spaniorernas hufvudqvarter. Ännu längre åt söder
representeras de båda sötvattenssjöarna Xochimilco och Chalco blott af en liten
utbugtning af den större vattenytan; nära derintill synes staden
Iztapalapan; bland de öfriga talrika orterna i Mexicos omgifning äro
med utsatta namn betecknade endast städerna Texcoco och Tacuba.

Äfven denna råa och ofullkomliga karta utgör ett *bevis på den
popularitet händelserna i Mexico lyckades ådraga sig; den är nämligen,
med större eller mindre förändringar, mångfaldiga gånger afbildad och

1 I det följande äro de kartor lemnade helt och hället å sido, hvilka uppgifvas leda
sitt ursprung fr&n landets egna invånare, aztekerna En sådan karta öfver staden Mexico
är utgifven i: W. H BULLOCK, Six months tour in Mexico, London 1625, men dess
äkthet har af senare författare blifvit bestridd. Att de gamla mexikanerna forstodo
konsten att rita kartor nämnes uttryckligen så väl af Cortés y rdacione*,

Paris 1866, s. 94), som af Bemal Diaz (T. 2 s. 239).

a Framför andra OoxaRäs ofvan anförda arbete. Se: des

Indes Occidentales, trad. par le 8. DB GbnillÉ Mart. FuméB, Paris 1587, s. 94 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1889/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free