Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stora kanalen öppen och minska sidornas ursprungligen allt för branta
dosseringar. De härfor nödiga åtgärderna försummades sedan under
oafhängighetskriget och de inbördes oroligheter, som följde på detta.
Varnande röster höjdes tid efter annan, påpekande anläggningens
förfall och den deraf hotande faran, men deråt egnades föga
uppmärksamhet, tills år 1830, strax före regntidens början, den förskräckande
underrättelsen ingick till Mexico, att en stor del af kanalens murverk
instörtat och fullständigt spärrat densamma. Vattenflödet blef också
ovaniigt häftigt, och staden skyddades blött genom den för tillfället
förstärkta San Cristo val-dam men från den mest öfverhängande olycka1.
Om också faran för öfversväinning genom sedan denna tid
vidtagna åtgärder kan anses minskad, så lider dock hufvudstaden allt
för många olägenheter deraf, att vattenafledningen är verksam blott
mot en öfverfyllning af de högst belägna sjöarna i dalens norra del,
men ej sträcker sig till den nära nog i samma nivå som Mexico
liggande Texcocosjön, lika litet som till de båda söder derom belägna
sjöarna Chalco och Xochimilco. Följderna häraf visa sig dels i
svårigheten att bereda duglig byggnadsgrund, dels i stadens ogynsamma
sanitära förhållanden2. Mångfaldiga planer och förarbeten hafva
derför sedan länge stått på dagordningen för att torrlägga äfven dalens
djupast belägga delar, men allt hittills hafva företagen strandat på
de oerhörda kostnaderna, hvilka i våra dagar, då ej de arma
indianernas tvångsarbete kan anlitas, äro än betydligare än i forna tider.
Santa Cruz’ intressanta karta ger äfven anledning till betraktelser
öfver Mexicodalens etnografi, dess djur- och växtverld. De talrika
figurerna på kartan visa oss befolkningen i ep mångfald af olika
sysselsättningar, såsom skogshygge och kanottransport, jagt och fiske m. m.
På vägarna ses rader af indianska bärare framsläpa sina tunga bördor,
här och hyar pådrifna af sina spanska heirar, så väl till häst som till
fots. Före europeernas ankomst saknade landet så väl dragare som
lastdjur, och till följd deraf, hade transporten på menniskorygg nått
en hög grad af utveckling. De inhemska^ bärarna (tlamama eller
tamemes) utmärkte sig för synnerlig snabbhet och uthållighet, och
spaniorerna dröjde ej att taga deras tjenst i anspråk. Då trafiken snart
ökades, i samma mån som landets rika metalltillgångar gjordes till-
1 E MuhLENPFORDT, Versuch einer getreuen Schilderung der Republik
fcl 2. Hannover 1844. s. 260.
1 Dödligheten uppg&r till 55 pr 1000. Se: Clarexcb Pullen, The city of Mexico
(Bxtä. of the American Oxogr. Soc., Vol. 20, 1888, s. 158). Staden Mexicos folkmängd
appgafä 1883 till 338,000 (Zaremba, Guide to eller ungefär samma antal,
som staden anses hafva egt på aztekernas tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
