Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af minnen från den fornmexikanska kulturens stolta
byggnadsverk se vi på kartan, såsom ofvan är påpekadt, så godt som intet,
ehuru det väl icke torde lida något tvifvel, att ännu på Santa Cruz’
tid mycket egde bestånd, som sedan hemfallit åt förstörelsen. Fem
eller sex tempelbyggnader äro allt hvad den spanske kartografen
ansett värdt en plats vid sidan af de otaliga kyrkorna och moderna
boningshusen. Af dessa tempel är det två, som ännu i våra dagar
förvåna genom sina väldiga ruinmassor. De nämnas sedan gammalt
»solens och månens tempel» eller med ett gemensamt namn
»pyramiderna vid Teotihuacan». Man anser dem härstamma från
tolte-kerna, det folk som varit aztekernas föregångare, och läromästare, och
antager, att de vid den spanska eröfringen för länge sedan voro öfver
gifnn. På Santa Cruz’ karta synas de i nedre högra hörnet, strax
ofvanför orten Otumba, bekant genom den seger, som Cortes der vann
under återtåget efter »sorgenatten», och som för honom öppnade vägen
till hans trogna bundsförvandters, Tlascalanernas, land.
Det återstår nu endast att omnämna de hieroglyftecken, som till
ett antal af inemot 150 förekomma på kartan. Dessa tecken
framställa hufvuden af menniskor och djur, fotter, händer och andra
kroppsdelar, hela djur- och växtbilder, ringar, halfcirklar, stjernor och andra
figurer, som äro svårare att beskrifva. Aztekerna egde en ganska
utbildad hieroglyfskrift och en litteratur som måste hafva varit ganska
betydlig. Högst litet deraf har blifvit till vår tid bevaradt. De spanska
presterna* uppsamlade de aztekiska skrifterna och brände dem i massa,
och hvad som lyckades undgå denna förstörelse, har sedan till stor
del gått under till följd af likgiltighet och vanvård. Det är lord
Kings-boroughs stora förtjenst att hafva gjort resterna, af denna literatur
tillgängliga genom sitt praktfulla, här flere gånger citerade arbete:
Antiquities of Mexico. Att närmare ingå på hieroglyfskriftens art och
beskaffenhet är här ej på sin plats; jag vill blott erinra om, att konsten
att tolka denna skrift endast delvis blifvit till våra dagar bevarad.
Att de här ifrågavarande hieroglyferna samtliga beteckna ortnamn
lider intet tvifvel. Redan deras förekomst på en karta antyder detta.
De flesta äro placerade på bergstoppar och vid flodernas källor; ett
icke ringa antal också vid bebyggda orter. Deras betydelse har jag
åter endast i tre fall lyckats utfinna, ■ med ledning af Axt. Pexafiels
arbete om Mexicos ortnamn *. Att den på kartan förekommande bilden
af en akacia betecknar orten Huixachtitlan, är redan förut (sid.
17) påpekadt. Vidare se vi på en ö i Chalcosjön, midt emellan or- 1
1 Xombres geogrdjicos <lé Mexico, 1885. — JOH. CaRL Ed. BUSCHMÄNN {tTbcr dje
ozteUiftchen Ortsnamen, Berlin 1853) sysselsätter sig mest med do mexikanska folk
vandriugssagorna och namnens etymologi; hans arbete saknar figurer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
