- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 9 (1889) /
100

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Minst tre fjerdedelar af detta område bar den bördigaste jord man
kan tänka sig. Hela landet är väl bevattnadt af talrika strömmar och
bäckar. Södra Balundulandet har tre hamnar vid gränsen af
creek-landet, och det öfriga landet genomflytes i hela sin längd af
Meme-floden, som äfven under den torra årstiden kan befaras med kanoter.
Landet är alltså ovanligt väl försedt med beq värna kommunikationer
och eger dermed ett af de förnämsta medlen till framåtskridande.

Att bidraga till detta, hade nu på sätt och vis blifvit vår moraliska
skyldighet. Bästa suttet att göra det vore först och främst att
frigöra folket från Calabarköpmännens kreditsystem och dermed följande
beroende och slafveri, samt att uppträda med tillräcklig makt att
upprätthålla fred och ordning i landet till fromma för handel och
samfärdsel. Dessutom borde vid Balundus creekhamnar och utefter Meme
anläggas faktorier, hvilka, ehuru afsedda för vårt intresse, äfven skulle
i högst betydande grad bidraga till landets höjande i flere afseenden.
Vissheten att vid faktorierna alltid kunna afsättu sina produkter och
dertill få långt bättre betaldt för dem un förut, skulle drifva folket till
större flit och produktivitet. Här är dock en mörk punkt, ty summa
orsak kan på de närmaste byarna hafva en alldeles motsatt verkan, i
det de för sig monopolisera den direkta handeln med faktoriet och
uppträda som mellanhand mellan de hvite och det inre landet.

Härmed äro vi inne på den förderfliga kommissionshandeln, den
kräfta som fräter på all handel och vandel i Afrika, hämskon för
euro-peeng inträngande i landet, det som demoraliserar kustbefolkningen, gör
den lat och improduktiv samt verkar nedslående på det inre landets
befolkning. Till följd af densamma få de inre stammarna så litet betaldt
för sitt arbete, att de ej uppmuntras att tillverka mer än som är
tillräckligt att förse dem med det allra nödvändigaste, såsom salt, gevär och
’ krut, hväremot de sjélfva förfärdiga griistvg, jernverktyg och lerkärl m.
m., som blir dem för dyrt att köpa. Brötes kommissionshandeln, skulle
koloniernas produktion mångdubblas, ty negern, för hvilken tiden ej har
något värde, bär gerna sin olja och sina kärnor hundratals km., om
han vet sig få bra betaldt för dem. Här i vårt område vore
jemföreise-vis lätt att från början, i och med införandet af en ny sakernas
ordning, undertrycka och förhindra uppkomsten af denna
kommissionshandel, men dertill fordras större makt än vi för närvarande disponera
öfver. Tyska guvernementet har i Kamerun med berömvärdt nit sökt
utrota den sedan århundraden der inrotade kommissionshandeln och
har äfven lyckats deri hvad beträffar de floderna närmast liggande
områdena, som kunna nås af dess kanonbåtar och bevärade slupar,
men i landet bakom kan för närvarande intet uträttas. Dertill fordras
en betydande styrka svarta trupper och ordentliga vägar. I vårt om-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1889/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free