Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uttryckligen framhålles, omnämnes intet hinder att segla öfver oceanen
vester ut till det fjerran landet bortom Atlanten.
Men äfven olärda, eller af de gällande lärdom sdogmerna ej
flottade, kosmografer utarbetade kort efter Amerikas upptäckt nya
verlds-kartor. På dessa uteleranades landet närmast sydpolen till en början
helt och hållet. Likväl dröjde det icke länge innan det stora, af
ingå land och öar upptagna hafvet omkring sydpolen åter erinrade
geograferna om de gamles Terra Australis nobis incognita. Det fans
på jordgloberna en oupptagen plats för detta land, och det upptogs
derfor ej allenast åter, utan erhöll äfven en ofantligt stor utsträckning.
Sålunda utritas dét på globkartor från 2:dra och 3:dje decennierna
af 16:e seklet, på en karta af Mercator från 1538, här med inskrift:
iTerras hic esse certum est, sed quantas quibusque limitibus finitas
incertum». På kartorna från slutet af 1500-talet, dels inritades, dels
uteslöts det, allt efter kartritarens benägenhet att endast hålla sig till
verkligt observerade fakta, eller att vid teckningen af okända delar af
jordklotet låta fantasien hafva fritt spelrum. Sålunda utelemnas
syd-polarkontinenten helt och hållet å de vackra af Hakluyt 1583 och
1589 till tryck befordrade verldskartorna, medan densamma finnes
utritad och erhållit en mycket stor utsträckning på Wytfliets karta af
1597. Under det följande seklet och början af 1700-talet stred man
om denna landmassas existens, utan att komma till något bestämdt
resultat. Tid efter annan gjordes upptäckter på södra halfklotet —
Nya Guinea, Nya Holland och Nya Seland — och alla dessa land
uppfattades, ända till dess de kringseglats, som utskjutande delar af den
stora kontinenten vid sydpolen. Denna försvann emellertid från kartorna
efter Cooks andra resa 1772—75, under hvilken han först
kringseg-lade och kartlade det stora, förut såsom ett utsprång af
sydpolarkon-tinenten tecknade land, som vi kalla Nya Seland. Mot söder
framträngde han dock icke synnerligen långt, enär han afskräcktes af
mötande ismassor.
Sedan Cooks tid hafva dels systematiska försök att utforska
syd-polartrakterna blifvit utförda, dels hafva af mera tillfällig anledning upp
täckter der blifvit gjorda. Ryssen Bellingshausen reste 1819—21 rundt om
de ismassor, som omgifva sydpolen, hvaj/ångarna Weddell och Biscoe
utförde vigtiga liknande resor 1822—1834, Charles Wilkes upptäckte
1840 en del land i dessa trakter, och slutligen gjorde James Clarke
Ross 1841 och 1843, ännu med segelfartyg, sin märkliga och
resultat-rika antarktiska expedition. Efter den tiden har
Challenger-expeditio-nen 1874 berört södra polcirkeln och undersökt det 1772 upptäckta
Kerguelens land. Derstädes har äfven en af de till Venuspassagens
observerande utsända expeditionerna anstält iakttagelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
