Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oaktadt alla des6a forskningar återstår ännu kring den södra
polen ett. väldigt område, på hvilket den förutnämnda inskriften Terra
australis incognita, är fullt passande. Endast här och der framskjuta
ur det okända uddar och kuststräckor, men om dessa verkligen äro
land eller blott flytande is är i många fall ännu ovisst. Vi se således,
att i sydpolartrakterna finnas stora och vigtiga geografiska problem, som
ännu vänta på. sin lösning, och som icke kunna lösas utan en bel
följd af expeditioner. Dessa skola bestämma isbarriereus gränser och
afgöra om de dand, som de moderna kartorna upptaga, utgöras af is
som hvilar på fast grund, eller ett flytande ishölje med vexlande ,
begränsning.
Men det är icke företrädesvis denna rent geografiska fråga, så
gammal och betydelsefull den än kan synas vara, som bör utgöra
hufvudmålet för den expedition, som, enligt hvad jag hoppas, under
loppet af nästkommande år skall från Sverige afgå till de antarktiska
farvattnen. I främsta rummet på programmet böra uppställas så
omfattande bidrag som möjligt till lösande af de geofysiska och
naturhistoriska problem, som der borta möta forskaren. Naturligtvis medger
mig icke den knappa tid, som jag kan taga i anspråk för ett
föredrag sådant som detta, att här lemna en utförlig redogörelse för den
tilltänkta expeditionens arbetsplan, hvilken jag för öfrigt, sysselsatt som
jag varit med andra arbeten, ännu ingalunda hunnit fullständigt
utarbeta. Några af expeditionens vigtigaste uppgifter må det dock
tillåtas mig att här antyda.
Såsom bekant råder på bottnen . af de högnordiska hafven ett
ofantligt rikt djurlif, hvilket man utan tvifvel kan vänta att mer
eller mindre oförändradt återfinna i de antarktiska hafven. Jag
förmodar derför, att våra zoologer skola blifva synnerligen
intresserade af zoologiska draggningar derstädes, utförda i samma omfattning
och med samma omsorg som de, hvilka sedan ett trettiotal år tillbaka
pågått vid Spetsbergens, Grönlands och Novaja Semljas kuster.
Liksom de nordliga hafven, utgör ocanen kring sydpolen uppehållsort
för en mängd stora djurformer, hvilka till följd af en hänsynslös
fångst allt mer utrotas. Hvarje nytt tillfälle till utvidgande af vår
kännedom om dessa djurfarmer måste naturligtvis af zoologerna helsas
med lifligt intresse. I detta fall torde dock mindre utbyte vara att
påräkna af den direkta jagten och fångsten, än af en omsorgsfull
undersökning af de benlemningar efter hval och andra stora djurformer,
hvilka i sydpolarländerna helt säkert finnas här och der uppkastade
på. stränderna, på samma sätt som förhållandet är på det. norra
ishafvets kuster.
En omfattande jemförelse af de antarktiska ländernas och hafvens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
