- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 9 (1889) /
160

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de af tidvattnet ständigt uppkastade sand lagren. Aroma är till
storleken den andra i ordningen af sydöstra Nya-Guinea-kustens af
infödingar bebodda samhällen. När vi stego i land, mottogos vi af två
lärare från Tahiti, hvilka förde oss till sina hem. Fyra sådana lärare
äro af londonska missionssällskapet förlagda på denna plats till
infödingarnas fromma. Dessa missionslärare och deras hustrur äro vanligen
godmodiga, intelligenta menniskor, men i många afseenden stå de i
bildningsgrad endast ett trappsteg öfver sina barbariska lärjungar. Vid
landningsplatsen var en väldig skara infödingar församlad; de följde
oss hack i häl till lärarnas hus, nyfiket begapande oss, och sutto
ned-hukade omkring inhägnaden, ända tills vi åter uppenbarade oss, denna
gång för att taga infödingarnas byar i betraktande. Byarna äro mycket
pittoreska, ehuru ej så renliga som Belleropu och Vonnegilla vid Davitt
River. De äro omgifna af härliga lundar af kokospalmer, hvilkas
fjäderlika bladkronor vaja högt öfver växtverldens öfriga representanter.
Vid hvarje steg träffar man på vackra, storartade naturscenerier. Under
ett af husen lade jag märke till ett slags egendomlig inhägnad, och
på min fråga hvad den betydde, fick jag till svar, att det var en
, qvinnas graf. Som de hafva liknande inhägnader för sina svin, blef
jag ej litet förvånad att höra, att det var en mensklig varelses sista
hvilorum. Grafven var dekorerad med den dödas jordiska egodelar,
nämligen två kjortlar, arm- och halsband, en väska, en utskuren
kokosnötskdl, begagnad till vattenkanna, och alla hennes öfriga
trädgårdsredskap. Under mina vandringar i byn presenterades jag för
åtskilliga höfdingar, hvilka helsade mig på äkta europeiskt vis, i det
de skakade min hand, ett helsningssätt som är allmänt antaget bland
infödingarna öfverallt, der polynesiska lärare finnas. När denna
hels-ning8ceremoni var undanstökad på ett tillfredsställande sätt, emottogo
de som present litet tobak eller någon annan småsak, hvarvid de
uttryckte sin förtjusning genom att tilldela sin bakre del ett slag med
flata handen. Några af dessa höfdingar grepo tag i mina fingrar den ena
efter den andra, så att fingerlederna knakade, hvilket framkallade
högljudd munterhet, äfven ett tecken till att de äro vänskapligt sinnade
mot främlingarna.

Följande dag företog jag en liten utflygt inåt landet, åtföljd af
två Aroma-män. På min fård påträffade jag vidsträckta planteringar
af bananer, kokospalmer, brödfruktträd och grönsaker, äfven tobaksfalt,
alla omsorgsfullt inhägnade. Trakten utgöres af en vidsträckt
ailuvial-bildning, hvilande på en korallbädd. Landet är utmärkt fruktbart
och i stånd att främbringa alla slags tropiska växter. I de trakter,
som ligga närmare höglandet, förekommer ymnigt en Cedrela, mycket
liknande C. australis, ehuru veden ej är fullt så fast. Den är dock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1889/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free