Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hufvudskålsformen i dolikocefaler och brakycefaler hade gifvet ett
betydelsefullt uppslag åt hela den antropologiska vetenskapen. Kraniologien
hade på senare tider blifvit en af många omfattad forskning, och stora
samlingar af kranier hade blifvit på många orter sammanbragta.
Studiet af sjelfva hjernans form, således formen af det organ som
bestämmer skallens form, hos de olika folkraserna, såväl som hos mera
kända individer af den europeiska rasen, hade deremot till in på sista
tiden blifvit mycket forsummadt. Redan af kraniets form kan man i
viss mån sluta till hjernans, men man kommer dock ej långt beträffande
denna senare genom att blott iakttaga hufvudskålen. Det är också
uppenbart, att det är förenadt med mycket större svårighet att erhålla
material till dylika hjernundersökningar än till kraniologiska undersökningar.
Detta hade också bl. a. foranledt, att så väl i Paris som i
Tyskland bildats föreningar mellan den antropologiska vetenskapens idkare,
med öfverenskommelse, att hvarje ledamot efter döden skulle låta gin
hjerna undersökas af de öfriga. På sådant sätt hade en del framstående
mäns. hjernor blifvit afbildade och beskrifna. Ganska få >ras-hjernor>
badö deremot hittills blifvit tillvaratagna och beskrifna.
Hvad först de europeiska folkens hjernor beträffar, så hade studiet
af dem egentligen varit inskränkt till bestämmandet af deras vigt.
Resultatet häraf utvisade, att skottarna hade de tyngsta hjernorna
(medeltal 1,417 mgr.) ocft italienarna de lättaste (1,301 mgr.). Tal. framhöll
dock, att man häraf ej kunde draga några slutsatser i afseende på de
olika folkens intelligens, ty oaktadt hjernans storlek stode i ett visst
förhållande till den andliga utvecklingsgraden, berodde den äfven i
väsentlig mån på kroppsstorleken. Tal. varuade ock för sådana slutsatser,
som en amerikansk forskare trott sig kunna draga af studiet af ett större
antal negerhjernor, hvarpå han velat grunda påståendet om denna
folkstams låga ståndpunkt. Tal. genomgick derefter i korthet hvad man
kände om utom-europeiska folks hjernor och visade, att hos de lägst
stående, såsom australnegrerna, kunde iakttagas både ringare vigt (1,1 $5
mgr.) och större enkelhet i anordningen af løber och vindlar.
Egendomligt nog hade en eldsländares hjerna, som blifvit undersökt i Tyskland,
icke visat några af de tecken, hvilka man plägar betrakta såsom
betecknande for en låg utvecklingsgrad.
Slutligen förevisade och beskref tal. hjernan af en lapp, som han
lyckats förvärfva, och påpekade de karakteristiska olikheter densamma
företedde i jemförelse med en normal svensk hjerna.
Studiet af hjernan hade, oaktadt under senare åren i afseende på
den finare byggnaden många vigtiga upptäckter gjorts, hittills, i stert
sedt, icke hunnit långt, och för kännedomen om menniskoraserna voro
detta äfven att beklaga, emedan man väl kunde vänta att i detta
men-niskans vigtigaste organ finna några skiljaktigheter, som för en mera
vetenskaplig indelning af dessa raser kunde vara af betydelse.
Bibliotekarien E. Dahlgren höll ett föredrag om handels* och
pilgrimsfärder under medeltiden.
Tal. hade fått anledning att inlåta sig på studiet af denna fråga
derigenom, att i hans händer blifvit öfverlemnad en afskrift af ett *i
universitetsbiblioteket i Gent förvaradt itinerarium från medeltiden. Detta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
