Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kännas dem: tyskarna, bland hvilka de förnämsta voro Petrus Apianus
och Sebastian Miiuster, togo mer än sina italienska företrädare hänsyn
till de nya upptäckterna och visa alltså, att för dem Ptolemæi förut obe*
stridda auktoritet började att förblekna.
En ny glansperiod inträdde dock för den italienska kartografien
från och med år 1548. Efter detta år utgåfvos i Italien en mängd
kart-arbeten, hvilka så väl i geografiskt som tekniskt hänseende äro högst
framstående. En stor del af dem finner man någon gång förenade i den
s. k. Lafreris Atlas, och denna periods främste man på kartografiens
område var Jacopo Gastaldi, hvilken, länge förbisedd, nu blifvit framdragen
på sin rätta plats.
Aret 1570 är åter en af milstenarna i kartografiens historia. Då
utkom i Antverpen »Theatrum orbis terrarum» af Abraham Ortelius, en
man, hvilkens förnämsta fortjenst var, att han samlade och utgaf i ett
systematiskt verk större delen af de kartarbeten, som under den
förflutna ^tiden sett dagen i form af lösa blad, om hVilkas förgänglighet ej
kräfves något bättre intyg än den forfattarekatalog, som Ortelius offent*
liggjort: de flesta af honom der uppräknade kartorna existera ej mera i
original, och de skulle, till oersättlig forlust för forskningen, hafva varit
helt och hållet förlorade, om ej den flitige nederländaren återgifvit dem
i ett skick, som bättre trotsat tidens tand.
Från 1570 blefvo Nederländerna kartografiens hemland. Detta
sammanhänger naturligtvis med den storartade utveckling, som deras
sjöfart och kolonialvälde samtidigt antog, men har ej mindre sin grund
deri, att det var der, som banbrytaren for den nya tiden inom
kartografien, Gerhard Mercator, uppträdde med sina epokgörande arbeten.
Med en redogörelse för denne märklige mans betydelse, för hans
storartade fortjenster såsom kartograf och hans på benägenhet for mystik
grundade svagheter afslutade frih. Nordenskiöld sin framställning af
kartografiens historiska utveckling till det år, 1600, hvilket han satt
som gräns for sitt arbete.
Derefter lemnade hr Knut Knutson några skildringar från
Kameru n.
Efter en kort öfversigt af Kamerunlandets upptäcktshistoria, dess
naturförhållanden, djur- och växtlif m. m., skildrade tål. befolkningens
indelning i stammar, dessas olikheter i språk och andra afseenden. Han
framlade derefter några drag ur Kamerunfolkets sociala lif:
»Hvarje särskild by styras af sin höfding, eller »king», i samråd
med byns förnämste män. Då höfdingen ofta på grund af giftermål eller
såsom fordringsegare har stort inflytande hos dem, som tillika med
honom utgöra byns styrelse, har han helt och hållet makten i sina
händer. Om han, såsom vanligen är fallet, tillika har prestkasten på sin
sida, så kan han också vara säker på sin plats, för så vidt han ej
begår stöld eller mord, ty då mister han sitt embete, sina egodelar och
•sitt lif, ja äfven hans slägtingar och intima vänner måste lida med
honom och beröfvas sin egendom. Höfdingamakten går i arf från far
till son, så vida denne är myndig vid faderns död. Om sonen är
under 30 år, så tager den aflidnes bror spiran och förvaltar såväl makten
som sin myndlings medel. Blir höfdingen gammal och orkeslös, tager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
