- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 10 (1890) /
3

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det är väsentligen på grund af detta kulturhistoriska intresse, som
en redogörelse för dessa långväga resandes berättelser ej synts
böra vara främmande för »Ymers» uppgift. Om till dessa bidrag till
kännedomen af land och folk i allmänhet äfven fogas några utdrag ur
de med rask hand utkastade skildringarna af de personer, som 1674
och 1696 ledde Sveriges öden eller i främsta rummet ådrogo sig
främlingens uppmärksamhet — så bör detta ej minska anteckningarnas
intresse.

Utförligast och utan tvifvel mest fortjent att i sin helhet komma
till efterveridens kännedom är Magalottis Belazione regno di Svessia
ned 1674,* hvilken derjemte kompletteras genom de talrika bref från

hans besök i Sverige, 6om ännu finnas bevarade. Äfven författarens
namn i och för sig skulle göra dessa aktstycken förtjenta af
uppmärksamhet.

Grefve Lorenzo Magalotti var nämligen redan vid sitt besök i
Sverige en i sitt hemlands litterära och vetenskapliga kretsar känd
man; och hans namn nämnes ännu bland de mest berömda inom
Italiens litteratur från 1600-talet. Han var, har det blifvit sagdt,
typen för »un cavaliere letterato»; utom hofmannens och diplomatens
färdigheter egde han forskarens intresse och innehade i ovanlig grad
sin tids polyhistoriska vetande. Den långa listan på hans skrifter
upptager arbeten i naturvetenskap — såsom sekreterare i den florentinska
»Accademia del Cimento» utgaf han redan vid unga år ett berömdt
arbete om ‘fysiska experimenter; i filologi — hans språkkunskaper
omfattade äfven österlandets språk, och han har utgifvit en bok om Kina;
i teologi — han läste ifrigt kyrkofäderna och var en lifligt intresserad
ortodox katolik, o. s. v. Han var äfven en lycklig skald och en värdig
medlem af den vittra, af drottning Kristina stiftade akademien »gli Arcadi»
i Rom, i hvilken han dock först efter stiftarinnans död gjorde sitt inträde.

Sedan tidiga år anstäld vid hofvet i Toscana, hade Magalotti
innehaft åtskilliga diplomatiska uppdrag vid italienska hof, då han utsågs
att åtfölja Toscanas arfstorhertig Cosimo, sedermera storhertig Cosimo III,
på dennes resor åren 1667—68 till Tyskland, England, Frankrike, Spanien 1

1 Handskrift i Archivio di stato i Florens, Carte Strozzianej n:r 280 (fol., 190
blad), försedd med artistiskt utförda teckningar, 23 till antalet, af hvilka några här
äro återgifna. Tecknarens namn är okändt, men utan tvifvel äro dessa bilder
utförda i Sverige. Det synes på grund af Magalottis bekantskap med
Klöker-Ehren-strahl ej osannolikt, att denne varit behjelplig vid deras anskaffande. — Handskriften
utgör en af annan hand verkstäld renskrift, men är försedd med författarens
egenhändiga rättelser. I marginalen s. 11 läses: »Qui comincia il disteso del conte
Bene-detto Porto.> Vid någon del af uppsatsens utarbetande synes sålunda denne hafva
lemnat biträde.

I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1890/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free