- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 10 (1890) /
28

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och på hans högra eida g&r presten. Bruden är smyckad* med en
krona. Brudparet faller under vigseln pä knä; qvinnorna befinna sig
pä samma sida som brudgrummen, och männen p& brudens Bida.
öf-ver dem båda h&lles ett draperi, under det att presten läser
brudvigseln och öfverlemnar ringen. Sedan begifver man sig till bröllopsmil*
tiden. Tvä bord äro dukade i samma sal, och männen sätta sig vid
det ena, som är skildt frän qvinnornas. Der dricka de och skämta
muntert, under det att en konsert utföres af fiolspelare. Vigselakten upp*
lyses af vidfogade teckning» (bild. 6).

Någonting som särskildt synes hafva förvånat den italienska
resanden var det ofta förekommande bruket, äfven i enskilda hus, af
tronhimmel (baldachino), hvilket i södra Europa ansågs tillhöra
kunglighetens emblemer. »Baldachini, säger han, voro i bruk i de flesta hus.
De hafva* sin plats vid bordsändan, och vid bröllopsmältider användas
sådana t. o. m. i borgerliga hus, utan afseende på det lägre ståudet.
Detta synes mig dock endast bero på bruket, och ej böra betraktas
såsom fåfänga eller begär att utmärkasig. Det är som den tysken, hvilken
då han i Paris fick se en person prydd med en riddarorden, skickade
efter en skräddare och bestälde en rock med en silfverstjerna; han
trodde nämligen, att detta var det gällande modet. På samma sätt är
det i Sverige: de se en tronhimmel i ett hus, och sedan uppreser
hvem som vill en dylik i sitt eget; den betraktas blott som en pryd*
nadsmöbel.»

På följande sätt beskrifves det dagliga lifvet på ett högadligt
herresäte på landet under sommaren. Förmodligen är det Ekebyhof eller
Skokloster, som tjenat till modell för skildringen. »På sina
landtegen-domar njuta herrarna och damerna något större frihet än i staden.
Deras sysselsättningar äro följande. På sommaren stiger man upp vid
10-tiden, och sedan samlas man i en sal för att hålla bön, hvilken
räcker en timme. Sedan draga damerna sig tillbaka för att arbeta
och läsa ända till middagstiden. Till middagen användas två timmar;
derefter begifva sig damerna och herrarna tillsammans med den
största förtrolighet i parken eller trädgården. Slutligen samlas hela
sällskapet till en fard på sjön i en båt, rodd af qvinnor. Man roar sig
också med ett sätt att fiska, som är rätt vanligt i dessa sjöar. Det ut*
föres med en inrättning, som kallas »catzar». Någon gång pläga de
för sitt nöjes skull . besöka bondfolkets stugor och äta den tjockaste
grädde eller saltadt gåskött eller dylika delikatesser.»

Om det svenska umgängeslifvet föreföll vår resande fattigt och dess
former outvecklade, stundom råa, så synes det dock, som om han med
en viss förvåning sett, huru man i åtskilliga afseenden i det aflägsna
landet följde med moderna för dagen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1890/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free