Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Notiser.
Ett nytt guldland. Bland jordens guldland kan numera Alaska
äfven inregistreras. P& Douglasön, belägen vid Alaskas sydända, upp*
täcktes nämligen år 1880 guldlager, hvilka nu skildras såsom några
bland de rikaste i verlden. Upptäckarna voro indianer, och det drog
ut flere år, innan någon kännedom, om guldfyndet trängde fram till
europeer. Till en början var det enskilda, som försökte sin lycka. Den
förste var en mr Treadwell, hvilken genast förvärfvade sig ett stycke
af guldterrängen och bearbetade densamma. Så småningom spriddes
underrättelsen om det nya guldlandet, och dit lockades efter hand både
folk och kapital. Nu bearbetas grufvorna af två stora bolag, Alaska
mill and minny company och Alaska gold company. Det förra öfvertog
mr Treadwells område. Det senare, som af de ingångna meddelandena
att döma synes hafva tagit försteget framför det äldre bolaget, har nu
icke mindre än 120 maskiner i gång för krossningen af guldmalmen
och står för närvarande i begrepp att öka detta antal till 600. De i
dess ego varande guldådrorna omtalas såsom särdeles rika på den ädla me*
tallen. — Genom hela ön, som har en längd af 15 och en bredd af 5 eng.
mil (resp. 24 och 8 km.), löper en guldförande qvartsgång, begränsad af
två skiiferlager. Sjelfva qvartsgången reser sig som en ås öfver
skiffrarna. Brytningen är till följd häraf mycket lätt, och man bar ännu ej
behöft tränga långt på djupet. Alla omständigheter tyda på en icke
så hastigt utsinande guldkälla i dessa aflägsna regioner. Huruvida den
guldförande qvartsen äfven uppträder på sjelfva Alaska är ännu okändt.
Guldgrufva i Queensland. Om en nyligen upptäckt guldgrufva
vid Morganberget i Queensland föreligga några intressanta meddelanden.
Berget, som för öfrigt endast bar en höjd af 150 meter öfver den
om-kringliggande trakten, har fått sitt namn efter mr Morgan, hvilken
år 1882 upptäckte, att det innehöll guld. Nu beräknas grufvorna gifva
för öfver en million pund sterling om året. Guldet förekommer icke
här gediget, såsom det eljest oftast plägar göra i Australien, utan ingår
såsom beståndsdel i ett mörkt, jernfärgadt mineral, antagligen tellurguld,
ur hvilket guldet framställes genom röstning af malmen och derefter
företagna kemiska processer. S.
Korallrefren i Indiska arkipelagen. Mycket sparsamma äro
meddelandena om dessa, och få naturforskare hafva, åtminstone på senare
tider, egnat sig åt studiet af deras bildningshistoria. Desto större
uppmärksamhet förtjenar derfor en vetenskaplig utredning af föreliggande
ämne utförd af d:r C. P. Sluiter och offentliggjord i Tijdschrift voor
Nederlandsch . Indie (Einiges iiber die der in der
Javasee und Branntweinsbay und iiber neue Korallenbildung bei Krakatau,
Bd. 18, 1889). Arbetet är grundadt på långvariga och samvetsgranna
undersökningar och lemnar upplysningar af högsta värde röraude
korall-refvens och korallöarnas uppkomstsätt. Vi kunna här endast i
sammanträngd form meddela hnfvudpunkterna af d:r Sluiters framställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
