Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r
grafiska sällskap, deraf i Tyskland 22 eller nära V*. De tyska
geograferna hafva dessutom sedan år 1880 en till en början årligen,
numera hvart annat år sammanträdande kongress, »Deutscher Geogra* •
phentag», som utgör en vigtig och lifaktrg sammanhållningspunkt för
deras sträfvanden. Tyskarnas geografiska publikationer, till hvilka vi,
liksom på andra .kulturområden, rätteligen räkna äfven de österrikiska,
torde också — med all skyldig vördnad för Elisée Reclus’ och andra
geografiska stormäns arbeten — så väl till qvantitet som qvalitet vara
de mest betydande, som för närvarande på detta område alstras. Och
att detsamma kan sägas äfven om tyskarnas akademiska undervisning
i geografi, tyckes bland annat framgå deraf, att de praktiska, men i
undervisningsfrågor strängt konservativa engelsmännen, på initiativ af
»The Royal Geographical Society» i London, för en tidsenlig reform i
detta hänseende börjat hemta sina impulser från Tyskland. I England
har emellertid till dato föga blifvit i frågan åtgjordt, och i
Frankrike, der visserligen en del förträffliga kartor och läroböcker blifvit
utgifna, står geografien fortfarande mestadels under historiens
förmyndarskap.
Om det alltså är obestridligt, att tyskarna i våra dagar hunnit
längst med afseende på det geografiska vetandets systematisering, så
bör det vara af intresse att erfara hvad deras förnämste forskare på
detta område tänka om sin vetenskaps uppgift, begränsning och
förhållande till andra vetenskaper — och detta så mycket mer, som i
Tyskland allt ifrån Peschels dagar pågått en liflig strid om hvad i
detta afseende vore det rätta. Dervid hafva de geografiska
vetenskapsmännen delat sig i tvenne skilda läger: å ena sidan de, som med
Richthofen, Gerland, Supan m. fl. anse, att geografien är en ren
naturvetenskap; å andra sidan de, som med Herman Wagner,
Kirch-hoff, Ratzel m. fl. hålla på en dualistisk uppfattning af ämnet och
påstå, att geografien är en kombinerad disciplin af hufvudsakligen
naturvetenskaplig, man äfven af humanistisk natur. Båda dessa
riktningar söka sin utgångspunkt i den rörelse, som utgått från Humboldt
och Ritter och sedan fortsatts af Peschel; båda hålla på, att
geografien skall vara en fullt sjelfständig vetenskap, och motsätta sig
be-etämdt hennes forna vasallskap under historien eller andra vetenskaper;
båda anse, att geografiens hufvuduppgift är att framställa jordytans
nuvarande gestaltning samt de derå verkande naturkrafternas
vexel-verkan; båda vilja kasta öfver bord den skrymmande barlast af
etnografiska, historiska, estetiska, lingvistiska m. fl. slags notiser, hvilka
länge vanprydt de geografiska handböckernas framställning, och som af
Supan träffande blifvit kallade geografiens »Beedeker-Anhängsel». Båda
vilja sålunda från geografien aflägsna dess fordom mångbepriBade egen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
