Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
examen. Det är nämligen, tyvärr, ett sorgligt ■ förhållande, att mången
lärjnnge går i skolan, icke så mycket för att der lära sig något, som för att
taga studentexamen, och då kan man lätt förstå, hvilket inflytande den
nyss nämnda oriktiga uppfattningen af geografiens ställning vid denna
examen skall utöfva.
I vår tid, då man vill att läroverken äfven skola meddela praktiska
kunskaper, borde väl kunskapen i geografi räknas som en af de vigtigare.
Många unga män och qvinnor gå t. ex. in vid post- och telegrafverken.
För dem torde väl en allmännare insigt i geografien vara af ett icke så
litet värde. Vi känna kanske litet hvar till historien om brefvet, som
med adress Tunis, Afrika, af en svensk postmästare skickades till Arvika
i den förhoppningen, att något ställe med namnet Tunås funnes i
närheten af den orten.
Professor Brögyer yttrade ungefärligen följande:
Det har gladt mig mycket att höra lektor Carlsons föredrag, emedan
han framhållit en uppfattning som varit min sedan lång tid tillbaka.
Geografiens studium står långt tillbaka icke blott här i Sverige, utan
till större delen äfven i det öfriga Norden. Detta står åtminstone delvis
i samband dermed, att den vetenskap, hvarpå geografien väsentligen bör
stödja sig, likaledes såsom undervisningsämne intar en mycket
ofördelaktig ställning. Denna vetenskap är geologien. Den riktning som bland
Tysklands geografer i nyare tid är den företrädesvis rådande år den, som
yrkar att geografien bör ansluta sig till den dynamiska geologien, och se
vi på våra egna förhållanden, så är det mycket som talar för att vi här
böra dela samma uppfattning. Men taga vi i betraktande huru det hos
oss är stäldt med undervisningen i geologi, så skola vi finna, att denna
vetenskap är lika illa tillgodosedd som geografien. Under det att de
under geologien hörande fack vid de stora tyska universiteten har ett
betydligt antal representanter, så hafva vi i Upsala en enda * professur för
fem olika vetenskaper (kristallografi, mineralogi, petrografi, geologi,
paleontologi), hvilka det är fullkomligt omöjligt för en enda person att
omfatta. Geologien har i Upsala egentligen ingen särskild representant, ty
professuren är der förenad med mineralogi, och ännu har den icke
innehafts af någon egentlig geolog. I Lund åter är facket förenadt med
kemi, och visserligen finnes der en e. o. professur i geologi, men dess
nuvarande innehafvare är företrädesvis paleontolog. Bland
vetenskapsakademiens och riksmusei tjenstemän finnes alldeles ingen representant för
den egentliga geologien.
Geologien är alltså lika illa lottad som geografien, i synnerhet om
man tager hänsyn till att hvad man förr kallade geologi numera omfattar
en hel * mängd skilda vetenskaper. Huru önskvärdt det alltså vore att,
såsoin lektor Carlson föreslagit, en agitation kunde sättas i gång till
förmån för geografien, så tror jag ej, att det resul tet man åsyftar kan
vinnas utan att äfven den vetenskap, hvartill geografien närmast bör sluta
sig, äfven blir tillräckligt representerad. Geografien såsom
undervisningsämne kan nämligen icke fylla sin plats ensam för sig, derför att den
utbildning, som bör föregå och sättas vid sidan af densamma, nämligen den
geologiska, icke vid universitetet för närvarande kan erhållas i nödvändig
omfattning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
