Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Professor Montelius: Jag är öfvertygad, att professor Brögger har
fullkomligt rätt deri, att man bör ställa målet så högt som möjligt, men
jag tror icke, att det vore praktiskt, i fall man genom en agitation
verkligen vill uppnå någonting godt, att nu begära så mycket. Bet skulle
må hända skada frågan.
Jag tror, att vi böra skilja mellan geografien vid universiteten såsom
en vetenskap och geografien vid skolorna såsom ett mer eller mindre väl
sammanhängande konglomerat af vetande. Geografien såsom vetenskap
fruktar jag icke kan bringas till blomstring så snart hos oss. Jag be*,
tonade dock uttryckligen under mitt förra anförande, att jag skulle
önska, att vi kunde nå det mål, som den siste talaren har stält för sig.
Hvad jag närmast eftersträfvat är emellertid en förändring i den
nuvarande skolundervisningen. Jag vore glad, om hvarje lärjunge, då
han efter många års studier i en skola skall gå till universitetet, icke i
något af de ämnen, uti hvilket han får betyg, vore väsentligen
okunnigare än en gosse eller flicka, hvilken några år besökt folkskolan. Så
är dock nu stundom fallet. Jag hoppas emellertid, att en förbättring
i detta afseende snart måtte inträda, och ehuru jag för min del icke de
första åren ansett lämpligt att allt för tvärt bryta mot det, som förut
varit brukligt, anser jag det dock vara troligt, att jag, i fall jag
framdeles kommer att såsom censor närvara vid mogenhetsexamen, nödgas
ställa fordringarna i geografi mera i öfverensstämmelse med författningens
uttryckliga föreskrift.
Professor Retzius: Vi hafva här hört herr Carlsons sakrika anfö-
rande angående studiet af geografi vid universiteten och skolorna. Vi
hafva sedan hört professor Nordenskiöld instämma i det yrkande, som
af föredraganden gjordes. Vi hafva äfven hört professor Montelius,
hvilken såsom censor varit i tillfälle att se resultaten af den undervisning,
som meddelas i skolorna, gifva oss en nästan fasaväckande skildring af
huru förhållandena i detta afseende derstädes gestalta sig. Vi hafva
slutligen hört professor Brögger framhålla betydelsen af geologien såsom
praktiskt studium i våra skolor, derifrån, såsom han också framhöll,
många gå ut i lifvet, utan att ega den ringaste kunskap om den jord,
på hvilken vi lefva.
Jag tror också, att det är sant hvad dessa talare påpekat, och jag
ber att helt och hållet få ansluta mig till dem alla. Professor Brögger
stalde sitt mål högt, specielt med afseende å den geologiska vetenskapen,
och t. o. m. så högt, att det kanske blefve svårt, att uppnå det.
Jag tror emellertid, att vi begå en orättvisa mot vårt land, om vi
framhålla, att förhållandena i detta afseende äro så dåliga ensamt hos oss.
Jag tror rättvisan fordrar, att vi äfven se på huru ställningen är i
åtskilliga andra länder.
Vi veta, att i Frankrike är bland befolkningen i allmänhet, och
äfven bland de bildade, den geografiska kunskapen ganska klen, och den
har allmänt varit klen äfven i Tyskland. Jag har sett uppgifter från
sakkunniga fackmän, att i södra Tyskland geografi-undervisningen i
skolorna är ganska obetydlig och t. o. m. felaktig. Anhu förra året
användes t. ex. uti en bayersk skola en lärobok af Ritter, deri det stod,
att Nilens källor äro lika obekanta ännu i dag som de voro i forntiden.
rmer 1890. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
