Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den talrika arbetarebefolkningen bor i trähus, som äro uppförda
af de runda trustammarna utan all tillhuggning. Stockarna korsa
hvarandra med länga utsprång i hörnen. Husen stå med gaflarna
mot gatan och taga sig rätt dekorativt ut. Härtill bidraga ock de fina
träsniderier, som utgöra tak- och fönsterlister. Fönstren äro stora,
klara och fullsatta med blommor och bladväxter, hvilket gör ett
angenämt intryck.
För mineralogen är Nischne Tagil af särskildt intresse genom de
många vackra och dyrbara mineral, som förekomma i dervarande
koppa rgruf vo r. Bland dessa mineral intager malachit det främsta rummet.
Det utgör der den vigtigaste kopparmalmen och är vanligen
jordfor-migt och oansenligt, dock alltid af grön färg. Men ofta förekomma
större sammanhängande stycken, hvaraf genom slipning och polering
de prydligaste föremål kunna tillverkas. Medelstora schatull af detta
material kosta redan 1—200 rubel, men i de kejserliga gemaken i
Petersburg finnas häraf vaser och urnor af ända till 100,000 rubels värde,
ja värdet på de malachitpelare, som omgifva högaltaret i
Isakskate-dralen, kan icke ens i penningar angifvas. Malachit förekommer
visserligen mångenstädes, men endast i Ural i sådan form, att
lyxartiklar kunna med fördel deraf tillverkas, och just vid Nischne Tagil
äro de största sammanhängande blocken anträffade.
Efter ett par timmars ytterligare färd söder ut på jernvägen
kommer man till Nevjanskij Savodd. Det är åter en af dessa stora
smidesfabriker, hvaraf ett så stort antal finnes i Ural. Nevjansk har mellan
15 och 20 tusen invånare, fyra stora kyrkor samt ett »svart torn»,
bygdt redan under Peter den stores tid. Här var jag uppe och fick
en vidsträckt öfverblick Öfver nejden med dess många guldvaskerier
vid de större och mindre vattendragen. En invalid lefde ensligt der
uppe. Hans åliggande var att ringa i stormklockan vid eldsvåda samt
hafva tillsyn öfver det konstrika klockspel, hvarmed tornets ur stod i
förbindelse. Mot några kopeks erkänsla från min sida visade han bland
annat åtskilliga fängelseceller, hvilka visserligen nu aldrig användas,
men som dock angåfvo »svarta tornets» ursprungliga bestämmelse. Det
var en tid, då »de bortskickade» användes äfven i Urals bergverk. G.
Rose omtalar, att ännu 1829 arbetade straff&ngar i grufvorna vid
Bo-goslovsk i nordliga Ural. Gruföppningarna voro der omgifna af
palis-sader för att hindra fångarnas flykt. Nu föras de politiska fångarna
till Transbajkalien och andra trakter i hjertat af Asien. Man låter
dem uu icke stanna innanför denna verldsdels tröskel. Transporterna
ske på jernväg till Tjumen och derifrån på ångbåt till Tobolsk,
hvar-efter traskandet till fots börjar.
Ändamålet med mitt uppehåll vid Nevjansk var att derifrån be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
