- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 10 (1890) /
122

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 »>9

1 MM

m i nst sex g&nger denna yta. Vanskligt är dock att angifva
utsträckningen utåt viken; men ungefär sä långt som den utprickade gränsen
går gjorde jag hägra lödningar och befans djupet öfverallt högst betydligt
— 6 å 15 meter — större än förut. Der bryggan låg var före raset
4,5 å 4,8 meters djup, efter detsamma 9,8. Vid den nya stranden,
der brottet nästan öfverallt var lodrätt, var djupet 2,« meter.»

»En beakta ns värd egendomlighet var, att ingenstädes kunde
förmörkas, att den rasade jordmassan någonstädes skjutit upp på annat
ställe såsom vid vanliga skred. Huru långt ut i viken man än lo-’
dnde fanns ingen höjning (vikens djup är cirka 12 å 15 meter).
För vanlig uppfattning tedde sig raset så, som skulle jordmassan
sjunkit skålformigt, djupast i midten, liksom fyllande nåfot tomt
hvalf. Detta lodräta sjunkande af marken synes ock vilja framgå dels
deraf, att ett 36,8 meter långt trevåningars magasin bokstafligen bröts
midt itu, hvarefber den ena halfvan alldeles oförstörd och hel flyttades
90 å 120 meter ut i viken, efter en stund strandande i den nya
sjön; dels deraf att ett femtiotal brädstaplar ej genom någon glidning
sprängdes, utan i sammanhållande staplar, hvar för sig, sedermera
hela hem bogserades. Skulle den tanken våra möjlig, att någon
underjordisk starkare ström undergräft jord öch hvalfvet sedermera
brustit, så skulle, till det yttre att döma, den ifrågavarande företeelsen
bäst beskrifvas. Magasinern a voro ej mera belastade, ej heller
bräd-och vedgårdarna, än mången gång förut.1 Jordmånen är ganska styf
lerjord, något stenig; sjöbottnen är ej särskildt gyttjig eller lös. Marken
sluttar väl temligen brant från jernvägen, men närmaste delen af
stranden är jemnare, och ej hela denna jemna del rasade. Backen,
hvarå jernvägen löper, är hård och fast.»

»Raset skedde i ett ögonblick, intet egentligt dån hördes, men
vattnet »liksom kokade» något strax efter raset. Någon ytterligare
rubbning egde sedermera ej rum. Tilldragelsen inträffade under jemn
och vacker väderlek, ingen nederbörd hade fallit dagarna närmast
före densamma. Källsprång i marken, der raset försiggick, känner
man ej. Af bifogade fotografi (reproducerad i fig. 5) tagen några
dagar efter roset synes situationen af platsen. Magasinet A1, A är
samma hus som bröts i två delar. I detta förvarades omkring 800
tunnor spanmål. Säregen var dennas bergning. Å den bortflutna
halfvan aftogs först tegeltaket, hvarefter byggnaden af sig sjelf höjdes,
Bå att å öfversta spanmålsvinden en del hafre kunde upptagas.
Derefter kunde efterhand äfven andra spanmfilsvindens säd bergas.»

»Att angifva förlusten är vanskligt, då en stor del af virke, ved,

1 Platsen har i mannaminne varit lastageplats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1890/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free