- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 10 (1890) /
143

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

båll, som står i direkt handelsförbindelse med faktoriet, och man kunde
snart märka, att man inkommit på landets förnämsta handelsväg. Den
krokiga och igenväxta stig vi hittills följt hade lemnat rum för en
mera rakt fram gående, väl röjd väg om 2—3 meters bredd, öfver
ett par djupare bäckar voro träd fulda för att tjenstgöra som bryggor;
öfver den ena var till och med ett rep spändt som broräck.

I nästa by, Nganjo Endene (=Stora Nganjo), togo vi en kort rast,
och derunder uppstod en häftig palaver mellan byfolket och
Lienni-boma. De förra voro ursinniga öfver att de sistnämnda skulle få gå
till faktoriet och ville fråntaga dem deras bördor, men jag afstängde
gatan med mina män och lät Lienni tåga i förväg. När vi sedan
satte oss i marsch, afkylde jag Nganjobornas ifver med den
förklaringen, att om de hädanefter sökte hindra Lienni att komma fram, så
skulle jag afstänga dem sjelfva från all direkt beröring med faktoriet.

Från Lienni hade vägen hittills gått ungefär i SSV, men vände
nu nästan rakt vester ut till den 5,5 km. aflägsna lilla byn Nganjo
Metokko. Härifrån gick vägen åter åt SSV, och vi mötte nu stora
skaror af Nganjobor, som varit och handlat vid faktoriet. De sista 4
km. af vägen sluttade sakta ned mot Memes floddal. Då vi ankommo
till Bonge, utgjorde vi en stor karavan på 80 man, ty flere af
Nangel-les handlande hade slutit sig till oss med sina bärare. När vi
passerade kakaoplantagen, väckte denna Lienni- och Lisonibornas lifliga
beundran genom sin storlek, de i snörräta linier planterade kakao- och
plantanträden och de breda, raka och väl underhållna vägar, som i
alla riktningar genomkorsa densamma. Detta var för dem en ny syn,
ty deras egna planteringar äro anlagda utan all ordning och i regeln
så igenvuxna, att man har svårt att komma fram i dem.

Vid faktoriet stod allt väl till. När jag visade Lisonihöfdingen
omkring i bodar och magasin, råkade han i riktig extas och började
att under tjut och krumsprång dansa omkring som en besatt.
Lienni-borna blefvo särdeles belåtna med den betalning de flngo för sin olja
och insågo nu till fullo, huru grundligt lurade de hade blifvit af Bonge.
Följande dag blefvo Nangelle och de andra höfdingarna i Bonge
nedkallade till »palaver». Inseende det omöjliga i att längre spjärna mot
udden, gingo de in på att Lienni borna skulle få handla direkt med
faktoriet mot att de gåfvo Bonge en ko, en antilop och några getter.
Den ring kommissionshandlarna slutit omkring faktoriet var dermed
betydligt utvidgad cch kommer att så småningom ytterligare förstoras.
Att fullständigt bryta dessa ringar går ej med mindre än att goda
körvägar eller jernbanor anläggas, på hvilkn de hvita kunna föra sina
varor till nya handelsplatser långt in i landet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:43:22 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ymer/1890/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free