Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YMER 1890.
TJtvecklingsföreteelser i naturfolkens ornamentik.
Etnografisk undersökning af Hjalmar Stolpe.
Under den etnografiska studieresa, hvilken jag åren 1880 och 1881
hade tillfälle att såsom Letterstedtsk stipendiat göra genom större delen
af Europa, blef det mig under arbetet i de etnografiska museerna snart
klart, att det var i jemförande studier af ornamentiken, som nyckeln
till en verkligt vetenskaplig behandling af de etnografiska
föremålen var att söka. Det kan synas underligt, att detta fält icke
var genomarbetadt långt förut, men så var dock fallet. Många
omständigheter hade bidragit att försena utvecklingen af denna del af
etnografien. I främsta rummet låg väl orsaken deri, att flertalet af de
etnografiska museerna ännu ej voro vetenskapligt ordnade. Egentligen
kunde man i hela Europa blott tala om museerna i Köpenhamn,
Dresden och Rom, det komparativa religionsmuseet i>Musée Guimetr,
då i Lyon, och, så godt lokalen tillät, Museum Godefifroy i Hamburg,
såsom vetenskapligt ordnade eller utredda. Ännu étt undantag måste
särekildt nämnas, nämligen general Pitt Rivers rika samling i London,
der just den typologiska utvecklingen lagts till grund för
uppställningen af den då till omkring 2,000 nummer uppgående samlingen.
Af de öfriga museerna voro de stora samlingarna i Berlin, Wien,
Paris och London helt och hållet eller till större delen magasinerade
i afvaktan på uppställning i nya lokaler; i L^iden lågo oordnade
massor hopade, och de medelstora eller mindre museerna och
samlingarna befunno sig i allmänhet i högst otillfredsställande skick, såväl
hvad uppställning som vetenskaplig utredning af materialet angick.
Det var klart, att’ vetenskapen under sådana förhållanden måste vara
hämmad i sin utveckljng. .
Med en beredvillighet, som det städse skall vara mig kärt att
minnas, stäldes emellertid öfverallt, såväl i de ordnade som i de
ännu icke fardiga museerna, allt tillgängligt material till mitt
förfogande. För att särskildt nämna de senare, skydde man t. ex. i
Ymer 1890. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
