- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 10 (1890) /
195

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af fristående uppsatser. Det bör härvid märkas, att det material, som
ligger bakom mina slutsatser, är långt rikare än det lilla urval, som
här kan i bild återgifvas.

Det jemförande studiet af naturfolkens ornamentik har två
hufvud-uppgifter. Den första är att utröna det för hvarje folk egendomliga
och karakteristiska i stil. Denna utredning är i våra dagar, då
etnografien ännu befinner sig i sitt barndomsstadium, så mycket
nödvändigare, som det material, de civiliserade folken samlat för studiet af
naturfolkens kultur, allt för ofta lider af otillräckliga eller rent af
oriktiga uppgifter rörande föremålens härkomst. För en sådan
utredning är det jemförande ornamentikstudiet den värdefullaste hjelpkällan.
Det kräfves visserligen ett stort material, innan vi lyckas bringa reda
i det kaos, som möter oss, men sedan de första svårigheterna
öfver-vunnits, finna vi snart, att stilen i såväl form som ornamentik hos
naturfolkens tekniska alster är så bestämd och utpräglad, att man till
sist kan med fullkomlig visshet afgöra härkomsten för hvarje föremål,
som i ena eller andra afseendet är aldrig så litet karakteristiskt.

Synnerligen tacksamt är detta studium, då det gäller naturfolk,
som i följd af yttre förhållanden lefva i mer eller mindre sträng
isolering från hvarandra. Det tacksammaste faltet erbjuda naturligtvis
öfolken. Skilda af vidsträckta hafsytor, genom vindar och strömmar
åtminstone för långa tider hindrade från frivillig beröring med
hvarandra, hafva de haft godt tillfälle att under sin låDga afsondring från
främmande inflytelse utveckla hvart och ett sin särskilda, egendomliga
stil. Om vi särskildt hålla oss till Stilla oceanens folk, finna vi en
märklig benägenhet för differentiering i detta afseende. Starkast synes
denna benägenhet framträda i Melanesien. Ej nog med att hvarje
ögrupp der har sin bestämda stil, det händer ofta, att t. o. m. vissa
öar inom gruppen hafva det, och på större öar, t. ex. Nya Guinea,
kan differentieringen sträcka sig ännu längre, till de särskilda
stammarna.

Inom Polynesien finnas fullt ut så skarpa, om ej till och med
skarpare olikheter mellan de olika ögrupperna, men antingen hafva
de politiskt sociala förhållandena hos Polynesiens folk gynnat en viss
stils utbredning öfver jemförelsevis vidsträckta områden, eller ock har
den tidigare inkomna och snabbt utbredda europeiska civilisationen
här vållat förstörelse af en massa material, som kanske kunnat öppna
nya banor för kulturforskningen. Det är bekant med hvilken ifver
missionärer plägat anställa autodaféer på allt, som kunnat erinra folken
om deras’ hedendom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1890/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free